BARNETS BÄSTA! Ett verktyg för pressen

Abstract

Begreppet ”barnets bästa” har lite olika betydelser beroende från vilket perspektiv man väljer att betrakta det. Vi blev intresserade av pressens skildring av ”barnets bästa” i de fall där socialtjänsten är involverad då det är denna bild som kommuniceras till allmänheten. Såvitt vi känner till har inte detta undersökts tidigare och blir vetvärt för att det berör socialsekreterare och påverkar socialtjänstens arbete när det gäller barn. Påverkan sker, om inte direkt så i alla fall indirekt via opinionsbildning och attityder gentemot socialtjänsten och deras tolkning av ”barnets bästa” i enskilda ärenden. Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva hur och i vilka sammanhang begreppet ”barnets bästa” skildras i pressen i de fall där socialtjänsten är involverad. För att ta reda på detta har vi haft fyra frågeställningar till hjälp som lyder: Hur skildras barnets bästa? Vilket/vilka budskap finns i artiklarna? Vilka aktörer nämns i artiklarna och hur skildras de? samt Hur är artiklarna uppbyggda? Vi har använt oss av kvalitativ textanalys som metod. Vår förståelseram bestod av tolkningen av ”barnets bästa” utifrån olika perspektiv, en tolkning av pressen, journalistikens dramaturgi, dualism, social konstruktivism samt socialtjänstens sekretess. Urvalet av artiklar har skett med hjälp av Presstext och Mediesök, där fick vi sammanlagt 67 träffar på sökorden ”barnets bästa” och ”socialtjänsten” gällande perioden 2005 - 2007. Vi valde ut sex av tidningsartiklarna för vår analys. De utvalda artiklarna var nyhetsjournalistik. Vi valde bort debattartiklar och ledare för vi var intresserade av att se hur journalistkåren skildrade ”barnets bästa”. För att begränsa oss ytterligare valde vi också bort de artiklar som rörde boende, vårdnad och umgänge samt de som berörde flyktingärenden. Våra slutsatser är inte generaliserbara men vi kunde dock se flera mönster i artiklarna: • Begreppet ”barnets bästa” används som ett verktyg för att ge socialtjänsten kritik • Begreppet ”barnets bästa” står odefinierat i de flesta fall när det används i artiklarna • Artiklarnas huvudsyften är att förmedla att socialtjänsten inte sett till ”barnets bästa” • Begreppet ”barnets bästa” återfinns i våra artiklar i ett dramatiserat sammanhang • Merparten av artiklarna är inte objektiva, skildringarna konstrueras som en dualistisk verklighet som består av offer (familjen) och förövare (socialtjänsten). I de fall där andra aktörer förekommer styrker de oftast stödet för familjen och kritiken mot socialtjänsten.