Godkänt eller inte godkänt? Lärares och elevers tankar kring vad det är som brister när en elev inte klarar målen för godkänt i engelska och matematik i åk 9

Abstract

Sammanfattning

Syftet med vår studie har varit att undersöka vad det är som brister när en elev inte får godkänt i engelska eller matematik från grundskolan. Det är avgångsbetyget i årskurs 9 som vi har fokuserat vår studie på. Vi har velat ta reda på om elevers och lärares förklaringar till underkännandet har skilt sig åt och i så fall på vilket sätt. Vi har även undersökt hur lärare och elever erfar de formativa inslagen i bedömningen, t.ex. förvarningar innan kursens slut, uppföljning av resultat under kursens gång och förklaring eller motivering till det uteblivna betyget efter kursens slut. Vidare har vi undersökt transparensen och tydligheten i lärarens krav på eleven och allsidigheten i bedömningen, d.v.s. om läraren har använt sig all tillgänglig information vid betygsättningen. Studien har närmat sig dessa förklaringar ur både ett lärar- och elevperspektiv.

Undersökningsmetoderna har bestått av enkäter som delats ut till både lärare och elever. Vidare har vi studerat tidigare forskning om bedömning, samt relaterat till läroplaner och andra styrdokument.

Resultatet visar att lärares och elevers uppfattningar om vad det är som brister när en elev inte klarar godkänt i ett kärnämne både skiljer sig åt på väsentliga plan och har vissa likheter på andra plan. Resultaten antyder dock att kommunikationen mellan läraren och eleven vad gäller kursmålen, inte fungerar idealt. Slutsatsen som kan dras är att eleverna och lärarna behöver föra en tydligare dialog om grunderna för bedömning i engelska och matematik.