| dc.description.abstract | Under det senaste decenniet har det vuxit fram en stark politisk strävan att driva samhällsutvecklingen i en
hållbar riktning. Syftet med denna studie har varit att undersöka dels vilka förväntningar samhället har på hur
undervisning för hållbar utveckling bedrivs i svenska gymnasier, och dels att se i vilken utsträckning gymnasie-
skolor upplever att de har samhällets stöd för detta. Frågorna som vi ville besvara var; om det finns det någon
koppling mellan teorier om hur undervisningen för hållbar utveckling skall bedrivas och den undervisning som
faktiskt bedrivs i ämnet, samt om och hur gymnasieskolor får stöd från samhällets institutioner för att kunna
bedriva denna undervisning.
Undersökningen genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där nio personer, politiker, tjänstemän från
offentlig förvaltning, universitets- och gymnasielärare, ingick.
Det framgick av intervjuerna att det finns stora brister i implementeringen av undervisning för hållbar utveckling
i gymnasieskolan. Faktorer som identifierades som väsentliga i sammanhanget var, otydlighet i vem som har
ansvaret för att denna undervisning ska bedrivas, svårigheter för lärare och skolledning att definiera begreppet
hållbar utveckling, utbildningssystemet gynnar inte ett tvärvetenskapligt arbetssätt och behov av
kompetenshöjning hos lärare avseende vad som ska förmedlas och hur. Informanterna var emellertid eniga om
att det finns ett stöd från samhället för skolans arbete med undervisning för hållbar utveckling.
En slutsats man kan dra från studien är att lärarutbildningen fyller en viktig funktion i sammanhanget.
Utbildningen måste förutom att definiera begreppet hållbar utbildning innehålla didaktiska aspekten för hållbar
utveckling, d.v.s. vad ska förmedlas och hur. En annan slutsats är att ansvaret för implementering av
undervisning för hållbar utveckling i skolan behöver tydliggöras.
=
=
=
=N=EORF= | swe |
