dc.contributor.author | Sofie Besang | swe |
dc.contributor.author | Carina Nilsson | swe |
dc.date.accessioned | 2008-03-12T15:22:35Z | |
dc.date.available | 2008-03-12T15:22:35Z | |
dc.date.issued | 2008 | swe |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/9799 | |
dc.description.abstract | Syftet med föreliggande undersökning var att få en uppfattning om vilka premisser det finns för ett lärande för
hållbar utveckling. Samt vad finns att bygga vidare på och utveckla i förhållande till dessa? Detta gjordes genom
tolkningar av några grundskolelärares tankar och beskrivningar om sin undervisning. I samband med detta
undersöktes hur lärarna arbetar med att utveckla elevernas kritiska tänkande och demokratiska arbetssätt.
Slutligen var studiens avsikt att ta reda på om lärarna införlivar deras undervisning kring karaktärsdragen i ett
lärande för hållbar utveckling.
Studien är av kvalitativ karaktär, baserad på kvalitativa intervjuer. Intervjuerna är av semistrukturerad art och
består av både öppna och stängda frågor. Utsagor från sex lärare i svensk grundskola samlades in, analyserades
och tolkades utifrån ett hermeneutiskt synsätt för att kunna besvara studiens syfte.
Teoretiska utgångspunkter hämtades från artiklar, litteratur, statliga utredningar och forskningsrapporter kring
hållbar utveckling, kritiskt tänkande och demokratiska arbetssätt.
Resultatet visade att det utifrån de demokratiska arbetssätten och arbetet med att stimulera elevernas kritiska
tänkande finns ett flertal premisser för ett lärande för hållbar utveckling. De premisser, som kan utgöra en grund
för ett arbete mot lärande för hållbar utveckling, är exempelvis arbetet med kritiska dialoger och demokratiska
samtal, ett indirekt och direkt elevinflytande, en variation av informationskällor och arbetsmetoder som utvecklar
elevernas förmåga att förhålla sig kritisk till dessa. Studien visade också att det krävs fortsatt utveckling inom de
båda karaktärsdragen. Denna utveckling bör bland annat ske genom att medvetandegöra, för både lärare och
elever, det förekommande arbetet samt genom att styra arbetet i en riktning mot ett lärande för hållbar
utveckling.
Eftersom studien visade att det redan förekommer delar av ett lärande för hållbar utveckling är det relevant att
utveckla lärarnas pedagogiska samtal för att medvetandegöra det förkommande arbetet. Lärarnas tilltro till den
samlade kompetensen och kunskapen i arbetslaget anser vi vara avgörande för att en förändring och en
förbättring ska kunna ske. | swe |
dc.language.iso | sv | swe |
dc.subject | Hållbar utveckling | swe |
dc.subject | lärande för hållbar utveckling | swe |
dc.title | Demokratiska arbetssätt, kritiskt tänkande och ett lärande för hållbar utveckling sex lärares beskrivningar av sina tankar och sin undervisning. | swe |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | swe |
dc.type.uppsok | C | swe |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Sociology | eng |
dc.type.degree | Student essay | swe |