Hur etiska är etiska fonder? - en studie av fem svenska fondförvaltare

Abstract

Bakgrund och problem: Det finns i dagsläget ett stort intresse att investera i etiska fonder, men det råder stor förvirring om vad en etisk fond egentligen är. Under senare år har samhället kännetecknats av en växande medvetenhet hos individerna om företags sociala och etiska ansvar. Begreppet etik är emellertid såväl subjektivt och relativt och varierar dessutom över tiden. Det är upp till fondbolagen själva att definiera vad som är etiskt för dem. Det är således svårt att fastställa något entydigt begrepp för vad som kan anses vara etiskt eller inte. Utifrån denna problemformulering ämnar därför studien att undersöka huruvida etiska fonder verkligen är etiska. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om etiska fonder verkligen är etiska. Vidare ämnar studien diskutera olika delar av problematiken inom det valda området. Avgränsningar: Studien är avgränsad till att innefatta etiska fonder med placeringsinriktning mot främst svenska bolag. Utbudet av etiska fonder är idag stort, studien kommer emellertid att avgränsas till att innefatta fem olika etiska fonder från fem skilda fondförvaltare. Metod: Studien har utförts genom en kvalitativ och en kvantitativ undersökning av fem olika svenska fondförvaltare. Intervjuer genomfördes via e-mail och telefon med de olika fondbolagen. De fem fondbolag som ingår i studien är: Banco, KPA, SEB, Swedbank och Öhmans. Resultat och slutsats: Studien har lyft fram hur branschen allt mer börjar tala om ansvarsfulla placeringar och att detta också inbegriper en förskjutning från negativa kriterier till allt mer positiva kriterier och aktivt ägande. Med nuvarande utveckling tordes det bli allt vikigare med någon form av redovisning för att tydliggöra det arbete som fonden gör. Det är således önskvärt med en ökad transparens för att som fondsparare ha möjlighet att kunna bedöma fonden. Huruvida de fonder som marknadsför sig som etiska skulle vara mer ansvarsfulla än traditionella fonder ges fog att diskutera. För såväl traditionella som etiska fonder är det främst avkastningen som står i centrum. Skillnaden är att etikfonderna uppfyller vissa minimistandarder som bland annat institutionella placerare kräver. Förslag till fortsatt forskning: Författarna anser att det skulle vara av stort intresse att jämföra amerikanska och europeiska etik/ansvarsfulla fonder. Koncepten CSR och SRI bygger på intressentteorin vilken delvis motsätter sig aktieägarvärdemodellen, som är starkt förknippad med USA:s marknadsbaserade företagande. En utförligare undersökning skulle kunna inbegripa att: undersöka hur fonderna, såväl etiska fonder som traditionella fonder, arbetar med ägarstyrning för att få företagen att bete sig ansvarsfullt. Vilka verktyg använder de sig av och hur effektiva är de?