Klass och hälsa – En studie om klass som förklaringsfaktor i svensk dagspress under perioden 1997-2007

Abstract

Titel: Klass och hälsa – en studie om klass som förklaringsfaktor i svensk dagspress under perioden 1997-2007

Författare: Maria-Helena Mudric och Emmeli Nilsson

Handledare: Freddy Winston Castro

Typ av arbete: Examensarbete i sociologi 15 p Tidpunkt: november 2007 – mars 2008 Syfte och frågeställning: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur klassbegreppet används för att förklara hälsa och ohälsa i svenska dagstidningar samt göra en anknytning till större sociologiska klassteorier. Att det finns ett samband mellan klass och hälsa är känt men hur sambandet framställs i dagstidningar har inte tidigare undersökts, därför vill vi explorera området och bana väg för vidare forskning. Vår frågeställning är:

Hur används och definieras klassbegreppet i svensk dagspress som förklaringsfaktor till hälsa och ohälsa under perioden 1997 – 2007?

Metod och material: Vi utgick utifrån en kvalitativ textanalytisk metod och vår ansats var av explorerande art. Utifrån sökningar på klass, hälsa och relaterade begrepp i databasen Artikelsök hittade vi 32 artiklar i sammanlagt 12 svenska dagstidningar mellan perioden 1997-novemeber 2007. Vi konstruerade kategorier efterhand och använde frågor till texten samt indelning i teman som bas för analysen. Dessa indelningar gav ett slags schema som vi använde för att få en överblick över de i artiklarna nämnda klasskategorierna och hur dessa definieras och associeras. Därefter jämförde vi de resultat vi fann även med befintliga klassteorier av Marx, Weber, Bourdieu samt sociala teorier om hälsa av Giddens och andra teoretiker på området, för att se om det fanns likheter mellan dagstidningarnas klasstruktur och de ovan nämna teoretikernas. Vi tittade även efter hur klass användes som förklaringsfaktor till hälsa både i artiklarna och i teorierna.

Huvudresultat: Klassrelaterade ekonomiska förhållanden, livsstilar, vanor och kulturer anges orsaka klassbundna ojämlikheter i hälsa. Ett genomgående tema har varit att beskriva under-/arbetarklassen som underlägsna och fattiga vad gäller ekonomiska och kulturella tillgångar, något som kontrasterar starkt med artiklarnas beskrivningar av medel-/överklassen. I den mån har Marx och Bourdieus klassteorier framkommit som särskilt lämpade för att delvis förklara klassbilden i dagstidningarna. Generellt sett, kunde vi konstatera att klass, trots rykten om dess död, är ett högst levande begrepp i svensk dagspress när det gäller förklaringar till hälsa och ohälsa i samhället, även om det präglas av ett betydligt vardagligare, ej vetenskaplig innebörd.