En berg- och dalbana av känslor: kvinnors resa mot moderskap med typ 1 diabetes

Abstract

Bakgrund: Att leva med typ 1 diabetes kan vara påfrestande, inte minst under en graviditet. Kvinnans blodsockerkontroll är avgörande för utfallet på graviditeten, både gällande hennes egen och barnets hälsa. Graviditeten ställer höga krav på kvinnans egenvårdsförmåga och diabetesbehandling. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av barnafödande vid typ 1 diabetes. Metod: Systematisk litteraturöversikt enligt Whittemore & Knafl (2005). Studien innefattade 15 artiklar, som baseras på 11 kvalitativa och 4 kvantitativa studier. Dataanalysen gjordes enligt Popenoe m.fl. (2021) steg-för-steg-guide för dataanalys. Resultat: De viktigaste resultaten inkluderar en ökad medvetenhet om vikten av planering inför graviditet, där kvinnor betonade behovet av korrekt information för att fatta rätt beslut. Motivation att bibehålla optimal glukoskontroll under graviditeten drevs främst av önskan att få ett friskt barn, och moderskapet beskrevs som en vändpunkt som fördjupade deras ansvar för sin hälsa. Det framkom en betydande känslomässig och mental påfrestning med anledning av ständiga anpassningar i vardagen relaterat till diabetes under graviditeten, med konstant oro över hur höga glukosnivåer påverkar fostrets utveckling. Erfarenheter av vård och professionellt stöd var blandade; medan vissa uppskattade realistisk, stödjande rådgivning inför graviditet, kände andra sig nedslagna av riskbaserad rådgivning som ledde till ångest och känslor av hopplöshet. Tekniska hjälpmedel beskrevs som ett stöd för egenvård samtidigt som de minskade mental börda och stress. Vidare framkom brist på stöd i tidigt moderskap, särskilt när det gäller amning och diabeteshantering, bidrog till känslor av ensamhet. Slutsats: Graviditet vid T1D innebär en omfattande fysisk och mental förändring, där kvinnors medvetenhet om sjukdomens påverkan ökar och motiverar dem att upprätthålla god glukoskontroll för barnets hälsa. Många upplever brist på prekonceptionell rådgivning och känner sig oförberedda på graviditetens krav. Moderskapet kräver ytterligare anpassning, där egenvården blir central för långsiktig hälsa. För att underlätta denna process är personcentrerat stöd för egenvård, tekniska hjälpmedel och en förtroendefull vårdrelation betydelsefull.