DÖDLIGHET, SJUKLIGHET OCH VÄDER En studie om hur lufttemperatur påverkar människor i Göteborg vid sekelskiftet 1900

Abstract

Den globala uppvärmningen medför högre risker för människor, bland annat genom värmestress och spridning av sjukdomar under extremväder som värmeböljor. För att kunna förstå hur människor kommer att påverkas av högre temperaturer är det därför viktigt att undersöka hur lufttemperaturer har påverkat människan historiskt. Det här är en studie som undersöker lufttemperaturers relation till dödlighet och sjuklighet Göteborg under sommarmånaderna åren 1884-1915, både i allmänhet och i specifika sjukdomar; bland annat mag- och tarmsjukdomar, luftvägssjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar. Studien utgår ifrån data som inhämtats från arkiverade tidningar som varje vecka publicerade hälsostatistik i Göteborg under studieperioden, i form av totalt dödsantal, dödsorsaker, totalt sjukdomsantal och särskilda anmälda sjukdomar. Resultatet visar att det inte finns tydlig övergripande relation men det finns signifikanta trender för specifika sjukdomar i olika temporala dimensioner. Mag- och tarmsjukdomar är tydligt kopplat till höga lufttemperaturer och relationen är som tydligast under åren 1895-1904. Kopplingen till dödlighet är störst i juni men kopplingen till sjuklighet är störst i augusti. Luftvägssjukdomar är tydligt kopplade till låga lufttemperaturer medan kopplingen till hjärt- och kärlsjukdomar är osäker men kan vara mer kopplat till höga lufttemperaturer. Resultaten visar främst på att höga lufttemperaturer har en påverkan på dödligheten och sjukligheten i mag- och tarmsjukdomar, vilket ur den medicinhistoriska kontexten blir relevant för att förstå spridningen av bakterier som vibrio och salmonella. Framtida forskning kan använda samma källmaterial för att studera högupplöst historiska data för dödlighet och sjuklighet i Sverige från andra vinklar då datamängden är stor och innehållsrik.