Uppväxt på landsbygden

Abstract

Det övergripande syftet för föreliggande studie har varit att undersöka hur föreställningar om klass, kön och sexualitet görs i en förskoleklass vardagliga verksamhet i en ort på landsbygden. En genomgång av tidigare forskning har visat på en avsaknad av forskning om yngre barns identitetsskapande framförallt gällande klass och icke-urbana platser. Studien genomfördes som en etnografisk fallstudie och datainsamlingen har gjorts under ett fältarbete, våren 2016, i en förskoleklass i landsbygdsorten Blomberga. Insamlad data består av observationer, intervjuer, samtal och mailkonversationer. Teoretiskt har studien tagit sin utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. För att närmare förstå klass, kön och sexualitet samverkar i barnens identitetsskapande har ett intersektionellt perspektiv använts i analysen. Analysen av materialet har gjorts med utgångspunkt i Bourdieus (1991, 1995, 2010) teoribildning om kapital och habitus, Connells & Pearses (2015) teori om genusregimer samt Butlers (2007) begrepp heterosexuell matris. Resultatet av studien har visat att såväl klass som kön och sexualitet tydligt kommer till uttryck på olika sätt i barns sociala relationer, vilket delvis går i linje med tidigare studier. Därtill har studien gett en inblick i hur det är att växa upp i en landsbygdsort som Blomberga och gett ett bidrag till en breddad förståelse av barns uppväxtvillkor. Som visats bör frågor om klass ses som en betydande del av barns identitetsskapande och som något som kan få betydande konsekvenser för barnens sociala positioner i gruppen och därmed för deras möjligheter till utmanande av normer och strukturer. Resultatet visade även exempel på hur genusregimerna bör förstås inte bara som varierande mellan olika institutioner utan även inom institutionerna och mellan institutionens olika vardagliga praktiker.