Enhetsskolans införande i Stenungsund. En del av en större kommunutveckling under perioden 1935–1962
| dc.contributor.author | Nilsson, Kevin | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg / Department of Historical Studies | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för historiska studier | sve |
| dc.date.accessioned | 2025-05-06T08:00:41Z | |
| dc.date.available | 2025-05-06T08:00:41Z | |
| dc.date.issued | 2025-05-06 | |
| dc.description.abstract | Den här uppsatsen undersöker hur enhetsskolans införande i Stenungsund gick till. Utifrån fyra olika faktorer ramar uppsatsen in vägen mot en enhetsskola i den här nybildade kommunen. Dessa fyra faktorer är själva enhetsskolans införande i sig, Centralskolans tillkomst, kommunsammanslagningen och industrins etablering. Det som uppsatsen frågar sig är hur processen mot enhetsskolans etablering i Stenungsund såg ut under åren 1935 till 1962. Med hjälp av kommunarkivet i Stenungsund har politiska protokoll undersökts för att kunna besvara frågan. Det är en fallstudie som jämför utvecklingen i Stenungsund över tid, från tiden innan kommunsammanslagningen till enhetsskolans införande 1962. Detta görs utifrån ett konflikt- och argumentationsperspektiv för att fånga upp helheten i utvecklingen under den här tiden på den här platsen. Resultatet visade att konflikt förekom speciellt i samband med kommunsammanslagningen och Centralskolans tillkomst. Industriutvecklingen var mer smärtfri där i synnerhet en stor aktör, Fritz Kåremar, verkade för en samverkan mellan skolutveckling och kommunutveckling i stort. En slutsats som drogs var att en nationell reform i form av enhetsskolans införande, innebar stora förändringar för den enskilda familjen. På olika sätt förändrades vardagen för många människor med livsstilsförändring till följd. Centralskolans tillkomst i kommunen var en försmak på vad enhetsskolereformen ett decennium senare skulle innebära. Trots att storindustri skulle etablera sig i kommunen under samma tid verkade det vålla mindre oro bland folket. Tvärtom lyckades Stenungsund väva samman alla förändringar på ett lyckosamt sätt. Centralskolan banade vägen för enhetsskolan och kommunsammanslagningen banade vägen för kommunutvecklingen med industrietableringen i spetsen. Summa summarum verkade de nationella reformerna vara mindre populära än kommunutvecklingen i stort. | sv |
| dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/86833 | |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.setspec.uppsok | HumanitiesTheology | |
| dc.title | Enhetsskolans införande i Stenungsund. En del av en större kommunutveckling under perioden 1935–1962 | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.type.degree | Student essay | |
| dc.type.uppsok | M2 |
Files
Original bundle
1 - 1 of 1
No Thumbnail Available
- Name:
- Kevin_Nilsson.pdf
- Size:
- 689.87 KB
- Format:
- Adobe Portable Document Format
- Description:
- Student essay
License bundle
1 - 1 of 1
No Thumbnail Available
- Name:
- license.txt
- Size:
- 4.68 KB
- Format:
- Item-specific license agreed upon to submission
- Description: