Hellre kort än bra? Analys av serieöversättningens vanligaste problem utifrån en kommenterad översättning av Dylan Dog: Il signore del silenzio

Abstract

I arbetet analyseras några av serieöversättningens allra vanligaste problem. Analysen utgår från en kommenterad översättning av nummer 39 av Dylan Dog, ett italienskt seriealbum i skräckgenren, som är mycket populärt i Italien. Analysens syfte är att undersöka orsakerna till de olika problemen, samt vilka översättningsstrategier som lämpar sig bäst för olika problemtyper. I analysdelen diskuteras fyra av de vanligaste problemen vid serieöversättning: utrymmesproblem, bild och text som en kontext, onomatopoetiska uttryck samt talspråkliga aspekter. I analysdelen lyfts typexempel på dessa problem fram och diskuteras ingående. Av resultatet framgår att den denotativa betydelsen nästan alltid prioriteras högst, även vid serieöversättning. Detta leder till att det oftast är de minst informationsbärande elementen som faller bort, när bortfall inte går att undvika. Eftersom texten i tecknade serier till största delen består av dialog, är det dock viktigt att behålla så många talspråkliga och onomatopoetiska element som möjligt. En god översättningsstrategi kan därför vara att så ofta som möjligt försöka ersätta dessa bortfall på andra ställen i texten, något jag har valt att göra flera gånger i översättningen av Il signore del silenzio. Den här typen av kompensationsstrategi går även att applicera på de talspråkliga elementen. Vad gäller onomatopoesierna är det en god idé att ha en preliminär strategi för hur de ska översättas innan man börjar översätta. En god tumregel kan vara att så långt som möjligt översätta en viss typ av onomatopoesi i KT med samma typ i MT.