Effekten av kvinnlig rösträtt på den ekonomiska tillväxten

Abstract

Denna studie undersöker hur införandet av kvinnlig rösträtt påverkar länders ekonomiska tillväxt. Teoretiskt baseras analysen på keynesiansk teori, som förutsäger kortsiktigt positiva effekter av ökade offentliga utgifter samt tillväxtteori, som lyfter investeringar i utbildning och forskning som drivkrafter för långsiktig tillväxt. Tidigare forskning visar att kvinnlig rösträtt ofta leder till ökad prioritering av välfärdsutgifter. Studien testar hypoteser om att rösträttens effekter varierar beroende på skattenivå: kortsiktigt positiva i lågskatteländer, negativa i högskatteländer, samt långsiktigt positiva generellt. Med paneldata från 202 länder mellan 1789 och 2024 genomförs regressionsanalyser. Resultaten visar en statistiskt signifikant kortsiktigt negativ effekt på BNP per capita efter införandet av kvinnlig rösträtt, särskilt i länder med högt skattetryck. Den negativa effekten kvarstår även tio år efter reformen. Studien finner inget stöd för långsiktigt positiva effekter. Resultaten tyder på att initiala omfördelningskostnader och populistiska strategier för att vinna kvinnliga väljare kan motverka förväntade positiva effekter. Studien bidrar till förståelsen av hur kön och representation påverkar ekonomisk utveckling, och väcker frågor om samspelet mellan jämställdhet, skattepolitik och demokratisering.