Arbetsmarknad i omvandling. En studie om digitaliseringens roll i förändringen av den svenska arbetsmarknaden 1980-2010.

Abstract

Studiens syfte är att undersöka digitaliseringens roll i den svenska arbetsmarknadens strukturella omvandling, specifikt skiftet från industrisektor till tjänstesektor under perioden 1980-2010, med särskilt beaktande av globaliseringens samtidiga inverkan. Denna omvandling har inneburit betydande förändringar för sysselsättningen, och uppsatsen ämnar att analysera hur olika näringsgrenar påverkats beroende på deras grad av digitalisering och internationell exponering. För att uppnå syftet har en kvantitativ metod tillämpats, där sex aggregerade näringsgrenar klassificerats efter digitaliseringsgrad (mätt som IKT-investeringarnas andel av totala investeringar) och globaliseringsgrad (mätt som utrikeshandelns andel av förädlingsvärdet). Genom analys av sysselsättningsdata från Statistiska Centralbyrån (SCB) för den angivna tidsperioden identifieras mönster i arbetskraftens fördelning. Humankapitalteorin och teorin om skill-biased technological change (SBTC) utgör det vägledande teoretiska ramverket. Resultatet baserades på klassificeringsmetoden, som visar att näringsgrenar med låg digitaliseringsgrad och samtidigt hög globaliseringsgrad genomgående som tillverkningssektorn uppvisade en tydlig nedgång i sysselsättningen. Sektorer med hög digitaliseringsintensitet och hög globaliseringsgrad som den finansiella sektorn visade däremot en stark sysselsättningstillväxt. Branscher med hög digitaliseringsgrad men låg globalisering som exempelvis offentlig verksamhet och övriga tjänster hade en mer stabil eller, i det senare fallet, en initialt växande men senare vikande utveckling i sysselsättningen. Slutsatsen är att digitalisering och globalisering är tätt sammanlänkade och samverkande drivkrafter i den svenska arbetsmarknadens strukturomvandling. Studien indikerar att en hög IKT-intensitet har varit viktig för att bibehålla eller öka sysselsättningen, särskilt för branscher utsatta för internationell konkurrens. Lägre IKT-intensitet i globalt utsatta sektorer framstår som en signifikant faktor bakom minskningar i sysselsättningen under den studerade perioden.