Hälsolitteracitet och cystisk fibros – en enkätstudie. En kvantitativ studie om sambandet mellan hälsolitteracitet, självförmåga och livstillfredsställelse vid kronisk sjukdom.

Abstract

Att leva med cystisk fibros innebär ofta krävande behandlings- och egenvårdsrutiner för att minska risken för försämring och för att förbättra sin livskvalitet. Hälsolitteracitet antas vara en viktig förutsättning för att hantera en livssituation präglad av kronisk sjukdom. Sociala bestämningsfaktorer för hälsa används som teoretiskt ramverk för den här studien, tillsammans med Banduras (1986) Social kognitiv teori. Syfte: Att undersöka förekomsten av hälsolitteracitet hos personer med den medfödda kroniska sjukdomen Cystisk fibros. Vidare syftar studien till att undersöka om sociodemografiska faktorer, psykosociala faktorer och självskattad hälsa är associerade med dessa personers hälsolitteracitet, samt om det råder någon skillnad i självförmåga och livstillfredsställelse beroende på personernas hälsolitterära nivå. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes som undersökte hälsolitteracitet, självförmåga och livstillfredsställelse med hjälp av validerade mätinstrument. Vuxna patienter med cystisk fibros från två olika CF-centra i Sverige deltog i studien. Data analyserades med deskriptiv statistik, Chi2-tester, och Mann-Whitney U-test. Resultat: Totalt deltog 152 patienter. 66,4% av respondenterna uppvisade tillräcklig hälsolitteracitet, och 33,6% uppvisade antingen otillräcklig eller problematisk hälsolitteracitet. Hälsolitteracitet var associerat med ålder (p =0,014), utbildningsnivå (p = 0,003), självförmåga (p = <0,001), livstillfredsställelse (p =<0,001) och självskattad somatisk (p = <0,001) respektive psykisk (p = 0,004) hälsa. Patienter med tillräcklig hälsolitteracitet uppvisade signifikant högre medianresultat för både självförmåga och livstillfredsställelse än patienter med begränsad hälsolitteracitet. Slutsatser: Majoriteten av respondenterna uppvisade tillräcklig hälsolitteracitet, och signifikanta samband mellan hälsolitteracitet, sociodemografiska faktorer, självförmåga, livstillfredsställelse och hälsostatus kunde observeras. Patienter med tillräcklig hälsolitteracitet uppvisade högre resultat både avseende självförmåga och livstillfredsställelse jämfört med patienter med begränsad hälsolitteracitet. Vidare var tillräcklig hälsolitteracitet mer vanligt bland patienter med eftergymnasial utbildning, medan begränsad hälsolitteracitet mer vanligt förekommande bland patienter som nyligen överförts från barn- till vuxensjukvård. Ytterligare studier rekommenderas för att vidare utvärdera resultaten från den här studien.