Tillgänglighetens utrymme. Om funktionshinder och funktionsnedsättningar i svensk dagspress och i ett Regionmagasin.

Abstract

Undersökningen har visat att medierapporteringen av tillgänglighet för personer med fysiska, intellektuella, neuropsykiatriska och psykiska funktionsnedsättningar har varit tämligen sparsam under hela undersökningsperioden d.v.s. under ett decennium. Totalt 228 nyhets- och reportagetexter som publicerats i tidningen Regionmagasinet och i Göteborgs-Posten har studerats. Publiceringarna har skett under perioden 2000-2009. Av de 228 artiklarna återfinns totalt 157 artiklar som publicerats i GP (68,8 procent) och 71 i tidningen Regionmagasinet (31,1 procent). Ett av resultaten i studien visar att barnperspektivet varit mer framträdande än äldreperspektivet i rapporteringen av tillgänglighet i Regionmagasinet. Emellertid har barn och ungas perspektiv om tillgänglighet skildrats i begränsad omfattning. Den bilden stämmer överens med en rapport från Ungdomsstyrelsen som i en rapport år 2012 konstaterar att tillgänglighetsperspektiv för barn och unga inte uppmärksammats i någon större grad. 18 artiklar har uppmärksammat barn och ungas möjligheter till tillgänglighet i samhället. Sju artiklar har uppmärksammat äldres tillgänglighetssituation. Antalet artiklar är begränsat varför en viss försiktighet måste ske i tolkningen av resultatet. Det kan ses som anmärkningsvärt att såväl barnperspektivet som äldreperspektivet inte är mer representerat i den rapportering som Regionmagasinet genomfört under den studerade perioden. Ett annat resultat som framkom i undersökningen är att det är vanligt förekommande att drabbade personer intervjuas om sin situation och uppfattning om tillgänglighet och delaktighet i samhällslivet. Undersökningen visade att drabbade personer (brukare) förekom i en majoritet av artiklarna (63 av 71 artiklar). Resultatet är intressant då det visar med tydlighet att drabbade medborgare har fått komma till tals och fått utrymme i medierapporteringen. De har varit delaktiga i rapporteringen samtidigt som deras utsatthet har beskrivits och skildrats på ett respektfullt vis. Ett tredje resultat som framkom i undersökningen var att de båda livsområdena fritid och kultur samt hälso- och sjukvård var de mest vanligt förekommande i det publicerade materialet. Totalt representerade 40 artiklar de båda livsområdena vilket motsvarar 56 procent av samtliga publicerade artiklar i undersökningsmaterialet. Fokus i rapporteringen i Regionmagasinet har främst varit på informationstillgänglighet. I föreliggande rapport redogörs för de olika teman som framträtt i analysen. Likaså presenteras hur tillgänglighetsfrågorna belysts i Regionmagasinet och Göteborgs-Posten där likheter och skillnader i rapporteringen presenteras. Rapporten avslutas med förslag på vidare frågor för fortsatt forskning inom området samt förslag till åtgärder. Rapporteringen i Göteborgs-Posten under perioden är också intressant ur flera perspektiv. Det var vanligast att tidningen publicerade mindre artiklar utan några bildillustrationer. 67 mindre artiklar skildrade tillgänglighetsaspekter i bred bemärkelse. Totalt 41 debattinlägg publicerades under perioden som hade sin utgångspunkt i tillgänglighetsfrågor inom skilda områden. Debattinläggen om tillgänglighet som publicerades i GP handlade till stor del om hälso- och sjukvårdssektorn och arbetet med tillgängligheten där. Det var framför allt en negativ värdeladdning i dessa artiklar som handlade om olika problemsituationer, ekonomiska neddragningar och systemfel. Vilka uttalade sig då i debatten och inläggen om tillgänglighet under perioden? De aktörsröster som var mest framträdande var personal inom sjukvården, förtroendevalda och tjänstemän inom olika sektorer. Undersökningen visar att en tredjedel av samtliga debattartiklar och insändare inom diskursområdet vård- och hälsa var skrivna av vårdpersonal. Inom diskursområdet stöd i vardagen och transporter var tre debattartiklar skrivna av tjänstemän och två av drabbade personer d.v.s. personer med olika funktionsnedsättningar. Ett 7 tredje diskursområde som behandlades i opinionsbildningen var miljöanpassningsdiskursen. Inom detta område var det främst förtroendevalda från olika politisk partier som hade författat debattinlägg. Fyra artiklar var skrivna av förtroendevalda. Inom diskursområdet medborgarrätt var två debattartiklar författade av tjänstemän. I medierapporteringen om tillgänglighet i de båda tidningarna studerades också olika miljötypers representation i artiklarna d.v.s. inre miljöer, yttre miljöer och Internet- och Webbmiljöer. Den vanligaste miljötypen i tillgänglighetsrapporteringen i Regionmagasinet var bevakningen av Internet – och Webbmiljöer inom olika verksamhetsområden. Tidningarna rapporterade om tillgänglighet för olika typer av funktionsnedsättningar. Undersökningen visar att båda tidningarna har koncentrerat sin rapportering av tillgänglighet för personer endast med medfödda och förvärvade fysiska funktionsnedsättningar. Det föreligger alltså en klar underrapportering av andra typer av funktionsnedsättningar. Exempelvis har tillgänglighetsfrågor för personer med intellektuella funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykiska funktionsnedsättningar under åren 2000-2009 varit mycket sparsamt skildrade. Vare sig tidningarnas läsekretsar eller den breda allmänheten har fått någon kunskap eller skildringar om upplevda barriärer (hinder) eller möjligheter med tillgänglighet och tillgänglighetsarbete från dessa uppräknade typer av funktionsnedsättningar. Resultatet i denna del av undersökningen är anmärkningsvärd eftersom det handlar om stora grupper i samhället som är beroende av tillgänglighet och delaktighet i samhällslivet. Undersökningen visade att båda tidningarna inte har kopplat tillgänglighet till någon specifik typ av funktionsnedsättning utan att rapporteringen och skildringarna varit allmänt beskrivande om tillgänglighet och tillgänglighetsproblem. Ett exempel på detta är att det i båda tidningarna endast fanns fem artiklar som på något vis berörde situationen för personer med hörselnedsättningar. Rapporteringen om otillgängliga transporter har skildrats i tidningarna där kritik har framförts såväl i artiklar som debattinlägg mot kollektivtrafiken och hur såväl fordon som kommunikationerna generellt har försvårat för personer med funktionsnedsättningar att förflytta sig från en punkt till en annan.