ADMINISTRATIVA INDELNIGNAR OCH OMRÅDESNAMN I GÖTEBORG

Abstract

Uppsatsen handlar om olika typer av indelningar som funnits och finns i Göteborg. I huvudsak handlar detta om territoriella administrativa indelningar men också områdens namn, som är en typ av indelning. Syftet är att förstå och sammanställa vilka typer av indelningar (och därmed namn) som funnits, hur de har fungerat och varför de funnits, försvunnit eller förändrats. Målet är också att ge en bredare bild av både Göteborgs- och indelningarnas historia, samt att förstå i vilket sammanhang dagens indelningar finns och förändras. Uppstadens metod är induktiv och består i att sammanställa olika typer av källmaterial och litteratur om indelningar för att därifrån försöka förstå, förklara och sammanställa dess sammanhang. Den teoretiska referensramen utgörs framförallt av litteratur om Göteborgs stadsplanemässiga och administrativa historia samt ortnamnsforskning. I uppsatsen behandlas indelningar som stadens gränser, landerier, rotar, församlingar, kvarter- och kvartersnamn, gatuadresser, fastighetsbeteckningar, stadsdelar, stadsdelsnämnsområden, primärområden med flera. Uppsatsens resultat visar på, och diskuterar, att indelningar uppstått och förändrats efter olika syften. I början av 1900-talet samordnades flera indelningstyper men fortfarande finns det många olika, vars betydelse och användande varierar mellan personer och sammanhang. Även ett områdesnamns innebörd kan förändras mer eller mindre medvetet, till exempel av nya behov eller av ”mäklarspråk”. Namn försvinner om de inte används och namn på indelningar kan tänkas vara mer lättföränderliga då de lättare kan ersättas av nya indelningar, än det som vanligtvis betraktas som ortnamn.