NÄR REGELFÖLJARNA BRYTER MOT REGLERNA En processpårande studie om orsakerna till Sveriges bristande praktiska efterlevnad av EU:s avloppsdirektiv

Abstract

Miljöområdet har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikområde inom den Europeiska unionen (EU). En förutsättning för att EU:s ambitiösa miljöpolitik ska realiseras är att medlemsstaterna säkerställer att nationella aktörer i praktiken implementerar miljölagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s miljölagstiftning. Den statsvetenskapliga forskning som ägnat sig åt efterlevnaden inom EU-forskningen har emellertid ägnat sig åt de juridiska aspekterna i implementeringen av EU-lagstiftning medan den ägnat mycket lite intresse åt den praktiska implementeringen av EU-lagstiftning. Därtill har framför allt den kvalitativa EU-forskningen tenderat att fokusera på ett fåtal medlemsstater. Det tre nordiska medlemsstaterna som är EU:s bästa efterlevare, förekommer sällan i efterlevnadsforskningen och de studier som intresserat sig för dem har då försökt att förklara deras goda efterlevnad. De nordiska medlemmarna är emellertid inga perfekta efterlevare och frågan är varför dessa tre emellanåt också brister i efterlevnad?