Algförekomst i anlagda våtmarker: en jämförelse mellan våtmarker på torvmark kontra mineraljord

Abstract

Våtmarker spelar en nyckelroll för både mänskligheten och naturen och kallas ofta för naturens njurar på grund av att de bland annat kan rena vatten från föroreningar som vid överskott kan leda till många miljöproblem. Genom att anlägga våtmarker kan vattenkvaliteten förbättras på olika sätt vilket är både kostnadseffektivt och miljövänligt jämfört med konventionella reningstekniker. Eftersom våtmarker spelar en viktig roll i olika ekosystemtjänster måste vi försöka övervaka och skydda dem från olika hot. Ett av hoten kan vara vissa alger som producerar toxiner och när de växer överdrivet i vatten i en våtmark kan det leda till algblomning, vilket kan orsaka många skador. Den data som används, inklusive satellitbilder, information om de undersökta våtmarkerna samt nederbörd, hämtas från år 2024. Det var då forskningsprojektet, lett av forskare vid Göteborgs universitet och en av vår handledare Amelie Lindgren, påbörjades. Projektets syfte är att undersöka effekterna av återvätning av våtmarker och få svar på om metanutsläppen från öppet vatten är större i återvätade torvmarker jämfört med anlagda våtmarker på mineraljord. Detta arbete syftar till att jämföra algförekomsten i åtta anlagda våtmarker på mineraljord kontra torvmark med hjälp av högfrekventa satellitbilder Planet Dove (3 m pixelstorlek) och drönarbilder (1,2 m pixelstorlek). Studien undersöker också huruvida formen av våtmarkerna (A/P) ratio) samt meteorologiska faktorer som temperatur och nederbörd kan påverka algtillväxten. Resultatet belyser hur en jordtyp och väderförhållande kan vara kopplad till algtillväxten på en anlagd våtmark. Studien visade att det förekom mer alger på mineraljord jämfört med torvmark och att satellitbilderna Planet Dove inte är tillräckliga för att avgöra algtäcke på en våtmark. Resultatet från graferna tyder på att alger inte riktigt reagerar på temperaturförändringar men kan reagera på nederbörd.