Idrott och psykisk hälsa

Abstract

Den väldokumenterade globala framfarten av psykisk ohälsa orsakar lidande och oförmåga till psykiskt välbefinnande bland många och i synnerhet hos ungdomar. Idag råder en debatt huruvida psykisk hälsa ska bli ett eget ämne i svensk skola. Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärare i Idrott och Hälsas förstår och värderar sin roll i undervisning av psykisk hälsa. Frågeställningarna behandlar lärare i Idrott och Hälsas förståelse för (o)hälsa och psykisk (o)hälsa; hur undervisningen i psykisk hälsa utformas i praktiken & idrottslärares behov inom undervisning i psykisk hälsa. Metoden består av sex semistrukturerade intervjuer med behöriga gymnasielärare. Svaren spelades in, transkriberade och analyserades tematiskt. Vid analys, granskning och diskussion av intervjumaterialet kom de teoretiska ramverken KASAM (känslan av sammanhang) och Self Determination Theory (SDT) att användas. Ett ramverk som beskriver ett holistiskt hälsoperspektiv innehållandes dimensioner av fysisk, psykisk och social hälsa där välbefinnande uppnås genom en tillvaro som upplevs begriplig, hanterbar och meningsfull. Utifrån givna tematiska analysen i relation till undersökningsområdena hittades olika resultat: Lärare förstår sin roll utmynnas i att vara en trygg vuxen i elevers närvaro, mentorsroll, konkretisering av frisk- och riskfaktorer, inkluderingsarbete i och utanför klassrumsmiljö och undervisning av känsliga områden som ätstörningar, kroppsideal och kost. Hälsoförståelsen bland respondenterna var holistisk och visade på stark korrelation mellan KASAM och övriga erkända myndigheters definitioner av (o)hälsa & psykisk (o)hälsa såsom Världshälsoorganisationen, Folkhälsomyndigheten och Socialtjänsten. Resultaten rörande gestaltning av undervisning visade på hur psykisk hälsa undervisas som underrubrik till andra undervisningsområden såsom ergonomi, träningslära, kroppsideal, ätstörningar. Lärarna menar på att psykisk hälsa undervisas indirekt genom fysisk aktivitet under lektionstid där psykiska hälsofördelar ingår i samband den aktivitet fysiska och sociala hälsodimensionen. Resultatet för framtida behov i undervisning i psykisk hälsa manifesterades genom mer tid, mer utbildning, tydlighet och mer resurser och befogenheter. Mer forskning krävs för psykisk hälsa i Idrott och Hälsa-ämnet och som uppmaning till framtida studier är betydelsen över tid och optimering av denna undervisning.