Merit och makt

Abstract

Utbildningsväsendet framställs som en idealbild av meritokrati där individens prestationer ska vara avgörande för framgång. Eftersom den byråkratiska logiken fokuserar på formella procedurer kan detta betraktas som en styrka och utmaning eftersom den kritiseras för att sakna flexibilitet, anpassa sig till samhällsförändringar och samtidigt bidra till rättssäkerheten. Studien ämnades till att undersöka hur meritokrati upprätthålls inom svensk offentlig förvaltning, specifikt på tillsättningsärenden inom akademin. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från Steven Lukes (1971/2005) tre dimensioner av makt, intersektionalitet och meritokrati för att studera hur maktrelationer och normer påverkar rekryteringsprocesser inom akademin. Det metodologiska ramverket är inspirerad av Strauss och Corbin (1990) grounded theory samt framinganalys, för att rama in och synliggöra olika aspekter i överklagande nämnden för högskolans avgöranden. Studiens resultat visade att strukturer ofta prioriterar kandidater som är etablerade i institutionens normer, vilket skapar utmaningar för det meritokratiska idealet. Genom att synliggöra hur dessa aspekter inom tjänstetillsättningar skapar ojämlikhet bland sökanden, reproduceras den meritokratiska illusionen om att rekryteringsprocesser är objektiva och rättvisa.