INKLUDERING I FÖRSKOLAN UR ARABISKTALANDE FÖRÄLDARS PERSPEKTIV En kvalitativ studie av arabisktalande föräldars upplevelse för förskolans arbete

Abstract

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka arabisktalande föräldrars upplevelser av förskolans arbete med inkludering samt förskolans kommunikationsmetoder. Teori: Studien bygger på en teoretisk kombination av sociokulturellt perspektiv och social interaktionistisk teori. Det sociokulturella perspektivet betonar att lärande sker genom socialt samspel och att språk är ett centralt redskap i utveckling och kommunikation. Den socialinteraktionistiska teorin fokuserar på hur individens självbild och beteende formas genom interaktion med andra, samt hur sociala normer påverkar samspel i olika sammanhang. Metod: I studien användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med totalt sju arabisktalande föräldrar till barn som går i förskolan. Därefter analyserades det insamlade empiriska materialet med hjälp av tematisk analys, vilket gjorde det möjligt att identifiera återkommande mönster och teman i föräldrarnas upplevelser av förskolans inkluderingsarbete och kommunikationsmetoder. Resultat: Resultaten visar att fyra av sju arabisktalande föräldrar upplever att förskolorna arbetar aktivt för att skapa inkluderande miljöer där även barn som inte har svenska som modersmål känner sig välkomna. De återstående tre föräldrarna uttryckte däremot oro över att inkludering kan försvåras av bristande kunskaper i svenska, vilket i sin tur kan leda till att deras barn känner sig utanför. Studien lyfter fram flera viktiga insikter: vissa pedagoger använder olika strategier för att främja delaktighet, såsom kroppsspråk, att säga enstaka ord på barnens modersmål och att bygga relationer som stärker barnens känsla av delaktighet och inkludering. Samtidigt framgår det att språket är det största hindret för .. föräldrarna när det gäller att engagera sig i sina barns vardag i förskolan. För att förbättra situationen föreslår föräldrarna bland annat ökad tillgång till tolk, enklare språk och att ordna fler naturliga möten med personalen, till exempel fika tillsammans med andra föräldrar, för att stärka relationerna och öka känslan av delaktighet och samarbete mellan hem och förskola.