En rättvis och likvärdig bedömning? En kvantitativ och kvalitativ analys av nationella proven i Svenska som andraspråk i årskurs 6.

Abstract

De nationella proven i grundskolan har flera uttalade syften: de ska säkerställa att skolan gör en likvärdig och rättvis bedömning av elevernas kunskaper, stötta lärarna i betygssättningen samt ge underlag för analys i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, huvudmannanivå och på nationell nivå (SOU 2016:25:2). De nationella proven konkretiserar innehållet i läroplanen och kan därmed sägas vara ett pedagogiskt verktyg för ökad måluppfyllelse för eleverna (Skolverket 2016:6). Elever som följer kursplanen för Svenska som andraspråk (SVA) skriver samma nationella prov som de som läser Svenska (SV), trots att det är två olika ämnen med olika kunskapskrav i läroplanen. SVA-eleverna presterar generellt sämre på nationella proven än SV-eleverna. 92 procent av eleverna som följer kursplanen i Svenska får A till E i provbetyg (Skolverket 2024c:13). Motsvarande andel av eleverna som läser Svenska som andraspråk är cirka 69 procent; bland flickor är det drygt 77 procent och bland pojkar är det 62 procent som har fått A till E i betyg på provet. Nästan 40 procent av pojkarna och mer än tjugo procent av flickorna som läser Svenska som andraspråk får alltså betyget F. Det delprov som SVA-elever har allra svårast för är B-delen som prövar läsförståelse, 47 procent, nästan hälften av eleverna får betyget F. Detta kan jämföras med SV-eleverna där andelen elever som får F på B-delen utgör 12 procent (Skolverket 2024c:14). Den stora skillnaden i resultat väcker frågor om provens konstruktion. Är de verkligen utformade så att de prövar andraspråkselevernas kunskaper på bästa sätt? Frågan om provresultat är komplex och det finns en mängd faktorer som påverkar. Lärare på mellanstadiet upplever dock att proven inte är anpassade för SVA-elever, snarare tvärt om. En lärarenkät som genomförts i samband med den här studien, visar att proven upplevs vara på en allt för avancerade nivå, givet kunskapskraven i läroplanen. Som ett komplement till enkäten har en lingvistisk analys genomförts av två texter i B-delen av provet, en skönlitterär och en sakprosa. Syftet med analysen var att undersöka om B-delens läsförståelseprov innehåller element som andraspråksforskningen visat kan innebära svårigheter för andraspråkselever. Resultatet av den kvantitativa analysen visar att texterna med tillhörande frågor, innehåller en hög procent lågfrekventa ord; den kvalitativa analysen i sin tur visar på flera stildrag som kan försvåra förståelse, exempelvis nominaliseringar, passiv form, metaforer etcetera. Sammantaget visar studien att även om många lärare generellt anser att nationella prov är bra och har flera fördelar, så finns det också tydliga nackdelar med konstruktionen som får konsekvenser för SVA-eleverna. Det går att ifrågasätta om nationella proven såsom de är utformade idag, verkligen uppfyller syftet med en likvärdig och rättvis bedömning för elever som läser ämnet Svenska som andraspråk.