Vem anses förtjäna kommunalt stöd? En studie om hur hemlöshet problematiseras på kommunal nivå.
No Thumbnail Available
Date
2025-06-17
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
Abstract
Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och synliggöra hur hemlöshet problematiseras på kommunal nivå samt identifiera om det finns skillnader i hur hemlöshet representeras mellan tre storstadskommuner. Teori: Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt och kritiskt perspektiv. Bacchis (2009) policyanalytiska ansats ’Whats the problem represented to be?’ används, samt Schneider och Ingrams (1993) teori om målgruppskonstruktion. Metod: Uppsatsen är en dokumentstudie med kritisk diskursanalys där tre storstadskommuner jämförs. Studien är avgränsad till styrande offentliga dokument upprättade under tidsperioden 2019–2025. Dokumenten är kommunövergripande och kopplade till den lokala kommunala hanteringen av hemlöshet.
Resultat: Studien visar att hemlöshet problematiseras i samtliga kommuner och att definitionerna varierar. Stockholm har en egen definition av hemlöshet, medan Malmö och Göteborg följer Socialstyrelsens. Hemlöshet kopplas både till bostadsbrist och individens socioekonomiska situation, samt strukturella faktorer som ansvarsfördelning och prioriteringar. Den kommunala styrningen skiljer sig då Stockholm och Göteborg har särskilda planer för att hantera hemlöshet, medan Malmö inkluderar hemlöshetsfrågan i sitt bostadsförsörjningsprogram. Två målgrupper identifieras i studien: ’beroende’ (positivt konstruerade och anses förtjäna stöd) samt ’avvikande’ (negativt konstruerade och anses oförtjänta av stöd). En gemensam faktor är att båda har svag politisk ställning. Det saknas perspektiv från individer i hemlöshet i det kommunala arbetet. Studien visar att den största skillnaden är hur grupperna konstrueras, vilket kan leda till olika konsekvenser för deras levnadssituation.
Description
Keywords
Kommun, Kritisk diskursanalys, Policyanalys, WPR, Problemrepresentation, Hemlöshet, Socialkonstruktionism, Målgruppskonstruktion, Jämförande fallstudie