Balansen mellan möjligheter och utmaningar – En litteraturstudie om intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av att involvera närstående på IVA
No Thumbnail Available
Date
2025-07-01
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
Abstract
Bakgrund: Intensivvården är en högspecialiserad vårdform där patienter ofta är kritiskt sjuka
och beroende av avancerad medicinteknik. I denna miljö har intensivvårdssjuksköterskan en
central roll, inte bara i att ge livsuppehållande vård, utan även i att tillgodose patientens och
närståendes behov. Närståendes närvaro kan öka patientens trygghet och välbefinnande, men
involvering i vården utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och hög arbetsbelastning.
Att förstå intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av att involvera närstående är avgörande
för att främja personcentrerad och kvalitetssäker vård inom intensivvården.
Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av att involvera närstående i
vården på IVA.
Metod: Systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats och tematisk analys. För
kvalitetsgranskning användes Caldwells granskningsmall. Totalt inkluderades 12 artiklar till
resultatet. 11 artiklar var kvalitativa och 1 artikel var av mixad metod.
Resultat: I resultatet presenteras två huvudteman: Förmågan att se möjligheter och hantera
utmaningar och Förmågan att bjuda in närstående i vårdprocessen. Deltagande
intensivvårdssjuksköterskor ser närstående som både en potentiell resurs och utmaning i en
högteknologisk och krävande vårdmiljö. Intensivvårdssjuksköterskor upplevde att närstående
bidrog med viktig information om patienten och ingav trygghet. Individuella och kulturella skillnader, språkbarriärer och organisatoriska faktorer som brist på tid och resurser påverkade
samspelet. Deltagande intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter, attityder och trygghet i
yrkesrollen påverkade hur närstående involverades. Relationskapande, kommunikativa
färdigheter och empati lyfts som centrala begrepp för att kunna skapa tillit och delaktighet.
Slutsats: För att möjliggöra personcentrerade vårdprocesser där närstående ses som en
naturlig del av vården, krävs samordnade insatser på både individuell och organisatorisk nivå.
Genom att integrera personcentrerade ideal i utbildning och praktik kan det bidra till en mer
holistisk vårdmodell. Målet är att närståendes delaktighet inte ska behöva upplevas som en
utmaning, utan som en självklar partner och tillgång för intensivvårdssjuksköterskan.
Nyckelord: intensivvård, intensivvårdssjuksköterska, närstående, delaktighet,
kommunikation
Description
Abstract
Background: Intensive care is a highly specialized healthcare system where patients are often
critically ill and dependent on advanced medical technology. In this setting, the intensive care
nurse plays a central role, not only in providing life-sustaining care but also in addressing the
needs of both patients and their loved ones. The presence of family members can enhance the
patient’s sense of security and well-being, but involving them in care is often challenged by
stress, communication gaps and high workloads. Understanding the experiences of intensive
care nurses in involving family members is crucial for promoting person-centered and safe
care in intensive care settings.
Aim: To illuminate intensive care nurses’ experiences of involving family in ICU care.
Method: A systematic literature review with a qualitative approach and thematic analysis.
Caldwell’s appraisal tool was used for quality assessment. A total of 12 articles were included
in the results. Eleven articles were qualitative and one used a mixed-method approach.
Results: The results present two main themes: The ability to recognize opportunities and
manage challenges and The ability to invite family members into the care process.
Participating intensive care nurses viewed family members as both a potential resource and a
challenge in a high-tech and demanding care environment. The intensive care nurses
experienced that family members contributed important information about the patient and
provided a sense of security. Individual and cultural differences, language barriers and
organizational factors such as lack of time and resources influenced the interaction. The participating intensive care nurses experiences, attitudes and confidence in their professional
role affected how family members were involved. Relationship-building, communication
skills and empathy were highlighted as central concepts for creating trust and promoting
involvement.
Conclusion: To enable personcentred care processes in which family members are seen as a
natural part of care, coordinated efforts are required at both individual and organizational
levels. By integrating personcentred ideals into education and clinical practice, it may
contribute to a more holistic model of care. The goal is that family involvement should not be
perceived as a challenge, but rather as an obvious partner and asset for the intensive care
nurse.
Key words: Intensive care, critical care, intensive care nurse, next of kin, relatives,
involvement, communication
Keywords
Intensivvård, intensivvårdssjuksköterska, närstående, delaktighet, kommunikation