Arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för personer med demens vid inflyttning till särskilt boende.

Abstract

Bakgrund Tidigare forskning beskriver att personer med demens på särskilda boenden riskerar en försämrad livskvalitet på grund av minskad delaktighet i aktiviteter. The value and meaning in occupations model (ValMO) förklarar att balans i vardagsaktivitet påverkas av vad personen har energi till och att aktivitetsrepertoaren innefattar en rad olika aktiviteter en person utför genom livet. Trots att tidigare forskning belyser arbetsterapeuters insatser inom demensvård, finns det en begränsad mängd studier som fokuserar specifikt på deras erfarenheter av att stötta personer vid inflyttning till särskilt boende. Syfte Studien syftar till att belysa arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner som används för att stödja aktivitetsrepertoar och vardagsbalans hos personer med demens i övergången till särskilt boende. Metod En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Databearbetningen genomfördes i enlighet med Granheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i att tre huvudkategorier och sju underkategorier identifierades. Huvudkategorierna var: ”Individbaserad aktivitetsplanering utifrån funktionsförmåga”, ”Indirekt intervention genom samverkan med boendepersonal” och ”Intervention genom användning av personens inre motivation”. Arbetsterapeutiska interventioner handlade både om att anpassa aktiviteter efter personens hälsotillstånd och att samverka med personal på boendet. Det lyftes också hur viktigt det är att hitta och använda personens inre motivation. Slutsats Studiens resultat har kunnat belysa arbetsterapeutiska interventioner som används för att stödja aktivitetsrepertoar och vardagsbalans hos personer med demens i övergången till särskilt boende. Studien har bidragit med ökad förståelse för vilka interventioner arbetsterapeuter använder sig av inom demensvård, i detta skede. Resultatet har även bidragit till kännedom om vilken betydelse, begreppen aktivitetsbalans och aktivitetsrepertoar har vid implementering av interventioner. Författarna betonar behovet av ytterligare forskning inom området och rekommenderar att framtida studier bör erhålla en större variation av regioner med en bredare geografisk spridning.