Ungdomsfängelsernas återkomst: en evidensbaserad eller symbolpolitisk reform? En kritisk analys av betänkandet om inrättandet av ungdomsfängelser utifrån bestraffningsideologier och forskningsrön

No Thumbnail Available

Date

2025-04-04

Journal Title

Journal ISSN

Volume Title

Publisher

Abstract

Debatten kring vilka straff som är mest effektiva för brottsbekämpningen och hur ungdomsbrottsligheten ska stävjas har pågått i årtionden. Under de senaste åren har frågan däremot fått ökad politisk prioritet och stort medialt genomslag, särskilt i samband med flera uppmärksammade fall ofta kopplade till grov organiserad brottslighet. Den 29 september 2023 gav regeringen Kriminalvården i uppdrag att förbereda ungdomsfängelser för unga i åldern 15–17 år, baserat på betänkandet SOU 2023:44. Ungdomsfängelserna ska ersätta de särskilda ungdomshem där unga som idag döms till sluten ungdomsvård verkställer sin påföljd under Statens institutionsstyrelses ansvar. Förslaget är en av flera skärpande reformer som föreslagits eller införts senaste åren relaterat till unga lagöverträdare. En central utgångspunkt i svensk rätt är att unga lagöverträdare traditionellt sett särbehandlats i straffrätten och där fokus legat på rehabilitering och vård. Samtidigt väcks frågan ifall det sker ett skifte i kriminalpolitiken i förhållande till ungdomspåföljderna, vilket detta arbete ämnar undersöka i relation till bestraffningsideologier. Vidare granskar arbetet förslaget om ungdomsfängelser i ljuset av forskning inom straffrätt, kriminologi och till viss del psykologi. Studien innefattar därför en kunskapsöversikt över vilka följder ungdomsfängelserna kan förväntas få i relation till brottsbekämpning och individens välbefinnande.

Description

Keywords

ungdomsfängelse, unga lagöverträdare, ungdomspåföljder, statens institutionsstyrelse, sluten ungdomsvård, kriminalvården, SOU 2023:44, bestraffningsideologier, proportionalitetsprincipen, behandlingsideologin, kriminalpolitik, brottsbekämpning

Citation