Ämnesspråk i bildämnet

Abstract

Det övergripande syftet med denna litteraturöversikt är att belysa språkforskning inom utbildningsvetenskap i förhållande till bildämnet. Detta görs med litteraturstudier över samtida forskning relaterat till såväl språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som till bildämnet och andra praktisk-estetiska ämnen. Idén till min studie fick jag tidigare i min utbildning till bildlärare i mötet med genrepedagogik utifrån cirkelmodellen och i grundkursen i svenska som andraspråk, där olika aspekter av ämnesundervisning för andraspråksinlärare lyfts. Jag fann att samtidigt som de nationella styrdokumenten i samstämmighet med aktuell forskning betonar vikten av att vara förtrogen med sitt ämnes ämnesspråk, saknas det exempel i utbildningen på vad som utmärker ämnesspråket i bildämnet. Då bildämnet har en tradition av att vara ett ämne med betoning på praktiskt arbete och först kring åttiotalet börjar verka och beskrivas som ett kommunikationsämne, lever en ämneskonception kvar hos elever om att bildämnet inte ställer språkliga krav, trots att det sedan Lgr11 har funnits flera språkliga krav i form att utforma egna bildspråkliga budskap, till att tolka, analysera och samtala om bilder – vilket betyder att ämnesspråket simultant uttryckas verbalt och visuellt. Detta väckte min nyfikenhet att söka efter vad som kännetecknar ämnesspråk i praktisk-estetiska ämnen och hur språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kan tillämpas inom ramen för bildämnet. Resultatet av denna litteraturöversikt visar att arbetet med att urskilja vad som är ämnesspråk i bildämnet är nyligen påbörjat och att kunskapsluckor står redo att fyllas. Flera källor tar upp fördelar med språkinriktad undervisning men betonar vikten av ämneslitteracitet hos lärare för att kunna genomföra undervisning med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.