Algoritmisk (o)rättvisa? En analys av risker och rättsliga utmaningar förknippade med användningen av automatiserat beslutsfattande inom den offentliga förvaltningen

Abstract

Målet för den svenska digitaliseringspolitiken är att Sverige ska bli främst i världen på̊ att nyttja digitaliseringens möjligheter. Ambitionen är således att öka inslaget av automation inom den digitaliserade förvaltningen, genom att bland annat automatisera fler beslutsprocesser inom den offentliga förvaltningen. Det är ett mål som medför en i allt högre grad digitaliserad välfärd. Det finns dock två̊ sidor av digitaliseringens mynt eftersom nyttjandet av automatiserade beslutsprocesser inom den offentliga förvaltningen utgör källan till helt nya svårigheter.

Med denna uppsats vill jag därför rikta blicken mot något mycket viktigt. Nämligen det där som lätt förbises i strävan att nå̊ lite längre. Mer bestämt är alltså̊ fokus för denna uppsats risker och rättsliga utmaningar som går att associera till automatiserat beslutsfattande i den offentliga förvaltningen med beaktande av såväl rättsliga som tekniska och sociala aspekter.

Det som du som läsare kommer att mötas av är en presentation av mina fynd i fråga om vilka risker och rättsliga utmaningar som går att associera till det automatiserade beslutsfattandet utifrån vissa särskilda parametrar; med teknikens särdrag och det automatiserade beslutsfattandets utformning i åtanke, med fokus på̊ möjligheten till insyn och behovet av transparens, med beaktande av algoritmernas (o)förmåga till saklighet samt i fråga om individens möjlighet till faktisk rättvisa och upprättelse.

Den presenterade analysen talar ett väldigt tydligt språk: nyttjandet av automatiserade beslutsprocesser inom den offentliga förvaltningen innebär stora risker och rättsliga utmaningar utifrån såväl rättsliga som tekniska som sociala aspekter. Med det sagt hoppas jag att detta arbete ska inspirera fortsatta studier av ämnet samt utgöra ett bidrag i fråga om att förflytta detta viktiga ämne högre upp på agendan.