Samverkansprojekt för en bättre psykisk folkhälsa? En litteraturstudie om utvärderingsmetoder och effekter
No Thumbnail Available
Date
2008-09-24T11:56:28Z
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
Abstract
Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem som 20-40 procent av Sveriges befolkning
lider av. Orsakerna är många och därför behöver ofta flera olika organisationer och
professioner samverka för att arbeta preventivt och hälsofrämjande mot psykisk ohälsa. För
att utveckla samverkan som arbetsform, och uppmärksamma brister och framgångar hos
tidigare projekt, är det viktigt att dokumentera, följa upp och utvärdera erfarenheterna, så att
de kan förmedlas till andra. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka
metoder som används för utvärdering av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
samverkansprojekt, vilka direkt eller indirekt fokuserar på psykisk ohälsa, samt att ta reda på
vilka resultat dessa projekt gett. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Insamlade
artiklar analyserades genom identifiering av utvärderingsmetoder medan en manifest
kvalitativ innehållsanalys användes för analys av effekter av samverkansprojekt. Resultat:
Det har framkommit att många olika varianter av utvärderingsmetoder används; kvalitativ,
kvantitativ och mixad metod, med exempelvis data från medarbetare, deltagare och data från
register. Innehållsanalysen av resultatdelarna i artiklarna resulterade i tre kategorier; Effekter
bland deltagarna, Utveckling och förändringar i samhället samt Medarbetarnas erfarenheter
från samverkansprocessen. Diskussion: Det finns vissa indikationer som tyder på att
samverkansprojekt skulle kunna ge goda resultat som på sikt kan skapa en bättre psykisk
folkhälsa, men de måste anpassas efter lokala förutsättningar och befolkningens behov. Att
många olika metoder används för utvärdering kan tyda på svårheter gällande vad som ska
mätas, hur det ska mätas och hur fynden ska tolkas.
Description
Introduction: Mental illness is a public health issue which 20-40 per cent of the inhabitants
in Sweden suffer from. Many factors can lead to mental illness and because of that it is
important that different organisations and professions collaborate in prevention and health
promotion work. To develop the collaborative process by noticing difficulties and successes,
documenting, follow-up and evaluation is of great importance. Aim: The aim of this literature
review is to investigate which methods are used for evaluation of health promoting and
disease preventive collaborative projects, which focuses on mental health directly or
indirectly, and find out what results these projects has revealed. Method: Literature review
with descriptive design. Collected articles were analysed by identifying methods for
evaluation and a manifest qualitative content analysis was used to investigate the effects of
collaborative projects. Results: The findings showed that many different methods for
evaluation were used; qualitative, quantitative and mixed method. Data was gathered from e
g co-workers, participants, and data files. The analysis of the projects’ results revealed three
categories; Effects among the participants, Development and change in the society, and Coworkers’
experience from the collaborative process. Discussion: There are some indications
that collaborative projects could give positive results and in the long run create a better mental
public health. Although, they have to be adjusted to local prerequisites and the peoples’ needs.
The fact that many different methods for evaluation were used can be interpreted as if there
are difficulties concerning what to measure, how to measure and how to interpret the findings.
Keywords
Samverkansprojekt, folkhälsa, psykisk ohälsa, utvärderingsmetoder, effekter av samverkan, Collaborative project, public health, mental health, methods for evaluation, effects of collaboration