Affärsmässig allmännytta och utanförskapsmotverkande policy: En kvalitativ studie av policyimplementering hos Bostadsbolaget i Hammarkullen 2018 - 2026
No Thumbnail Available
Date
2024-04-08
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
Abstract
Hammarkullen är ett av 5 områden i Göteborg som av polismyndigheten definierats vara särskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samhälleligt aktuella frågor och debatter om bland annat segregation, allmännyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen för jämlika städer. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresrättsbestånd byggt i miljonprojektets anda som idag är av grovt undermålig standard på grund av decennier av bristande underhåll. Studien undersöker Bostadsbolagets arbete i Hammarkullen i relation till styrningen via kommunfullmäktiges budget 2023 genom Göteborgs Stads program för En Jämlik stad (2018), samt Bostadsbolagets samtidiga uppdrag gällande att verka bidragande för att förflytta Hammarkullen från polisens lista över särskilt utsatta områden till 2030.
Studien grundar sig i implementeringsteori och två kvalitativa ansatser i form av innehållsanalys och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar primärt på vaghet i policy gällande hur Bostadsbolaget i Hammarkullen har implementerat Göteborgs Stads Program för En Jämlik Stad 2018 - 2026 utifrån målet om att förflytta Hammarkullen från polisens lista till 2030. Det här sker utifrån trygghetsfrämjande åtgärder, även kallat superförvaltning. Studiens resultat visar vidare på de uppfattade svårigheterna i den allmännyttiga ansvarsrollen och stora utmaningar med det givna uppdraget gällande att möjliggöra en socioekonomisk förflyttning av Hammarkullen.
Description
Hammarkullen is one of 5 areas in Gothenburg that the police define as particularly vulnerable. Hammarkullen´s situation is connected to socially current issues and debates about, among other things, segregation, public utility responsibility and spatial differences in the vision for urban equality. The vulnerability manifests itself regardless of police definition through socio- economic status, school results and a housing stock built in Miljonprogrammet which today is of a substandard standard due to decades of lack of maintenance. The study examines Bostadsbolaget's work in Hammarkullen in relation to governance via the city council's 2023 budget through the City of Gothenburg's program for An Equal City 2016-2026 (2018), as well as Bostadsbolaget's simultaneous mission to contribute to moving Hammarkullen from the police's list of particularly vunerable areas by 2030.
The study is based on implementation theory and two qualitative approaches in the form of a content analysis and semi-structured interviews. The result primarily shows vagueness in policy regarding how Bostadsbolaget i Hammarkullen has implemented the City of Gothenburg's Program for an Equal City 2018 - 2026 based on the goal of moving Hammarkullen from the police list by 2030. This takes place based on safety-promoting measures, also called supermanagement. The results of the study further shows the perceived difficulties in the public service responsibility role and major challenges with the given mission which is to show a socio-economic improvement of Hammarkullen.
Keywords
Jämlik Stad, Segregation, Utanförskap, Hammarkullen, Polisens lista över särskilt utsatta områden, Bostadsbolaget, Implementering