Förutsägelser för detektering av stoft i tidiga galaxer

dc.contributor.authorMladenović, Alexander
dc.contributor.authorVallgren Nilsson, Samuel
dc.contributor.authorAndersson Norman, Viggo
dc.contributor.authorBöckert Åman, Lisa
dc.contributor.authorÖsterbom, Hampus
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of physicseng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för fysikswe
dc.date.accessioned2025-08-05T11:49:57Z
dc.date.available2025-08-05T11:49:57Z
dc.date.issued2025-08-05
dc.descriptionIn this thesis, various methods of observing dust and its properties in early galaxies using the ALMA telescope were investigated. The aim was to contribute to improved observational strategies that could potentially reduce planning time, observation time, and the expenditure of financial resources. The study addressed four main issues: the optimal allocation of observation time for measuring dust mass, identifying measurable regions within the parameter space, achievable resolution for two adjacent dust components, and the influence of antenna count on measurement sensitivity. To explore these questions, a unified approach was used, based on fitting the spectral energy distribution (SED) of thermal emission from dust. Simulations were subsequently conducted using CASA (Common Astronomy Software Applications). The collective findings indicate that extensive observations in the higher frequency bands are typically needed, though lower frequencies are also essential for accurately constraining dust parameters. According to the results, achieving improved constraints on dust parameters requires an increased number of telescopes and/or extended observation durations.sv
dc.description.abstractI detta arbete studerades olika sätt att observera stoft och dess egenskaper i tidiga galaxer med ALMA-teleskopet, med syfte att bidra till förbättrade observationsstrategier som eventuellt kan spara tid på planering av mätningar och observationstid samt ekonomiska resurser. Arbetet fokuserade främst på fyra olika huvudproblem. Dessa inkluderar hur observationstid kan fördelas för att mäta stoftmassan, vilka delar av parameterrummet som går att mäta, möjlig upplösning för två närliggande stoftkomponenter och hur antalet parabolantenner påverkar känsligheten i mätningen. För att studera dessa frågor användes en gemensam metod grundad i anpassning av spektrala energifördelningen från termisk strålning från stoft. Därefter gjordes simuleringar i programmet CASA (Common Astronomy Software Applications). Gemensamt för resultaten är att det tycks behövas omfattande mätningar i de högre frekvensbanden, men även de lägre är väsentliga för att noggrant begränsa stoftparametrarna. Detta kan uppnås, enligt våra resultat, genom fler teleskop och/eller längre observationstid.sv
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/2077/89134
dc.language.isoswesv
dc.setspec.uppsokPhysicsChemistryMaths
dc.subjectstoft, damm, galaxer, rödförskjutning, ALMA, radiointerferometri, CASA, spektral flödestäthet, MCMCsv
dc.titleFörutsägelser för detektering av stoft i tidiga galaxersv
dc.title.alternativePredictions for detection of dust in early galaxiessv
dc.typetext
dc.type.degreeStudent essay

Files

Original bundle

Now showing 1 - 1 of 1
No Thumbnail Available
Name:
Förutsägelser för detektering av stoft i tidiga galaxer_Mladenovic_Vallgren-Nilsson_Andersson-Norman_Böckert-Åman_Österbom.pdf
Size:
6.92 MB
Format:
Adobe Portable Document Format
Description:
Thesis

License bundle

Now showing 1 - 1 of 1
No Thumbnail Available
Name:
license.txt
Size:
4.68 KB
Format:
Item-specific license agreed upon to submission
Description: