"Så, så många namn på sax"

Abstract

Uppsatsen syftar till att belysa nyanlända elevers erfarenheter och upplevelser av slöjdundervisningen och slöjden som ämne. Detta undersöks genom en kvalitativ intervjustudie genomförd på ett mindre antal nyanlända elever och tidigare nyanlända elever i årskurs nio på en grundskola i en stad i Sverige. Studien använder sig av en fenomenologisk teori där fokus läggs på elevernas egna upplevelser och erfarenheter av fenomen i slöjdämnet. Arbetet bearbetar även tidigare forskning kring nyanlända elevers möte med skolan och praktisk-estetiska ämnen i förhållande till resultatet i studien. Resultatet pekar på att det som nyanlända elever upplever som svårt i slöjden är alla ord och namn på saker och ting. Det eleverna i studien upplever som negativt med ämnet är behovet av att ha kunskaper i svenska för att uppnå högre betyg, samt att skriva texter på svenska. Något eleverna upplever som positivt med ämnet är att det kan vara ett lugnt, givande och roligt ämne, för många elever, men studien visar också att det inte är så för alla. Eleverna berättar också under intervjuerna om att själva skapandet i sig är något som de upplever som positivt av flera anledningar. Det framkommer också att flera nyanlända elever har med sig kunskaper och erfarenheter i att slöjda hemifrån, kunskaper som kan komma till nytta för lärares pedagogiska arbete.