Åldersintegrerat eller åldershomogent? En intervjustudie om hur två arbetslag i förskolan beskriver sina upplevda fördelar och nackdelar med olika åldersgruppssammansättningar samt vilka strategier de använder för att främja barns språkutveckling

Abstract

Upplägget för hur förskolor fördelar barn i grupper utefter ålder skiljer sig åt i Sverige. Trots begränsad forskning har direktiven skiftat historiskt sett. Det råder därmed en brist på kunskap kring vilken påverkan åldersgruppssammansättningen har för både barn och pedagoger. Studiens syfte är att belysa vilka fördelar och nackdelar arbetslag beskriver att de upplever i arbetet med åldershomogena och åldersintegrerade barngrupper. Vi vill även jämföra om, och i så fall hur, strategierna som arbetslagen skapar för att arbeta med språkutveckling skiljer sig åt. Vi har undersökt syftet med hjälp av följande frågeställningar: Vilka fördelar och nackdelar beskriver arbetslagen att de upplever med åldershomogena respektive åldersintegrerade barngrupper? Skiljer sig strategierna, och i så fall hur, för att arbeta med språkutveckling i respektive arbetslag? Studien har utförts på två olika förskolor där vi har intervjuat, och spelat in med hjälp av ljudinspelning, ett arbetslag från respektive förskola. Det ena arbetslaget arbetar med en åldershomogen barngrupp och det andra med en åldersintegrerad barngrupp. Tidigare forskning visar att det finns en skillnad hos barns kognitiva utveckling kopplat både till åldersgruppssammansättning och lärarens kompetens att skapa förutsättningar för lärande. Vår studie blir därmed relevant när vi jämför de två arbetslagens olika strategier för att arbeta med språkutveckling samt vilken betydelse deras beskrivna upplevelser till gruppsammansättningen har i arbetet och val av strategier. Resultatet visar att inget av arbetslagen beskriver några upplevda nackdelar med att arbeta åldershomogent. Vidare råder det delade meningar när pedagogerna beskriver vilken ålder de upplever missgynnas i en åldersintegrerad barngrupp. Av resultatet framkommer det att även om det finns likheter mellan arbetslagens strategier så finns det betydande skillnader.