Nivåer av konkretisering. Lärares mediering i matematik

dc.contributor.authorAshcroft, Ulrika
dc.contributor.authorForsberg, Marie
dc.contributor.authorJohansson, Therése
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikswe
dc.date.accessioned2024-02-16T10:34:16Z
dc.date.available2024-02-16T10:34:16Z
dc.date.issued2024-02-16
dc.description.abstractästan en fjärdedel av alla vuxna har så låga matematikfärdigheter att det påverkar deras för måga att genomföra vardagliga uppgifter enligt en studie av Parsons och Bynner (1997, 2005) refererad i Dowker (2019). Forskning har visat att matematiksvårigheter har stor inverkan på livskvalitén, kanske större än läs- och skrivsvårigheter. Forskare skriver om vikten av tidiga insatser och undervisningens betydelse för att fler elever ska nå upp till kunskapskraven i ma tematik (Lyon, Fletcher, Shaywitz, Shaywitz, Torgersen, Wood & Olson, 2001; Lunde, 2011). En tillgänglig undervisning i matematik kännetecknas av några olika faktorer, och en av de mest centrala är att eleverna behöver lära sig matematik med förståelse. För att få elever att förstå matematik är det viktigt att undervisningen börjar i det konkreta och att det finns en tydlig övergång till det abstrakta (Butterworth & Yeo, 2010). Syftet med denna studie är att undersöka om och hur lärare konkretiserar på lågstadiet. Vi undersöker även vilka laborationsmaterial som används och på vilken konkretionsnivå arbetet befinner sig. Studien utgår från kvalitativa observationer utifrån ett sociokulturellt perspektiv, eftersom vår övertygelse är att läraren spelar en avgörande roll för att främja matematikinlärning med förståelse. Resultatet visar att konkret material används i begränsad utsträckning och att flera lektioner startar på en högre abstraktionsnivå. Läraren konkretiserar oftast genom att visa för hela klassen, vanligast i början på lektionen. Endast vid några tillfällen ser vi att eleverna själva arbetar med det laborativa materialet, på den konkreta nivån, och att de sällan hämtar materialet själva. Studien visar att elever, till viss del, arbetar med laborativt material inom den representativa nivån. Studien visar att lärarna oftast använder språket som mediering. För att få fler elever i svårigheter att tillägna sig matematik med förståelse behöver speciallärare belysa vikten av att starta undervisningen i det konkreta, samt tillsammans med lärare välja laborativt material som kan brygga över klyftan från det konkreta till det abstrakta.en
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/2077/79895
dc.language.isosween
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.subjectmatematiken
dc.subjectkonkretiseringen
dc.subjectlaborativt materialen
dc.subjectundervisningen
dc.subjectspecialpedagogiken
dc.subjectmedieringen
dc.titleNivåer av konkretisering. Lärares mediering i matematiken
dc.typeTexteng
dc.type.degreeStudent Essayeng
dc.type.uppsokH1

Files

Original bundle

Now showing 1 - 1 of 1
No Thumbnail Available
Name:
Studentessay_HT23_SPP601_UA_MF_TJ.pdf
Size:
1.43 MB
Format:
Adobe Portable Document Format
Description:

License bundle

Now showing 1 - 1 of 1
No Thumbnail Available
Name:
license.txt
Size:
4.68 KB
Format:
Item-specific license agreed upon to submission
Description: