Att vara en klok problemlösare

dc.contributor.authorBjörkqvist, Terese
dc.contributor.authorNordström, Helena
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/HDK­-Valand - Academy of Art and Designeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och designswe
dc.date.accessioned2024-02-27T10:51:25Z
dc.date.available2024-02-27T10:51:25Z
dc.date.issued2022
dc.description.abstractSyftet med denna forskningsöversikt är att sammanställa vad tidigare forskning säger om vad som utvecklar elevers problemlösningsförmågor. Vilka generella och matematiska kunskaper behöver elever lära sig för att kunna utveckla problemlösningsförmågor? Hur kan lärare arbeta och agera för att utveckla elevers problemlösningsförmågor, både generellt och inom matematiken? Elevers möjligheter att utveckla problemlösningsförmågor inom slöjdämnet kommer att återkopplas i diskussionen eftersom problemlösning finns med i slöjdens kursplan men det saknas relevant forskning inom området. Forskning som inkluderats i denna forskningsöversikt behandlar i första hand undervisning i grundskolan. Studier som utförs på gymnasial nivå och även eftergymnasial nivå har också inkluderats, dock i mindre utsträckning, för att få en bredare bild på vad forskning säger inom området problemlösning. I ”Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet” (Lgr11, 2019) är problem- lösning en förmåga som ska läras ut i skolan. Lambert (2019) anser att genom utvecklade problemlösningsförmågor kan elever möta och lösa problem som de ställs inför i skolan, i det vardagliga livet och även i framtiden. På så vis kommer de att mötas av framgång i livet oavsett framtida yrkesval (Lambert, 2019). I resultatavsnittet presenteras sju olika områden som tidigare forskning kommit fram till främjar elevers möjligheter till att utveckla problemlösningsförmågor. Forskningen visar att problemlösningsförmågor hos elever kan utvecklas genom: ett tillåtande klassrumsklimat, problemlösningsuppgiftens uppbyggnad, lärandet av olika strategier, lärarens förhållningssätt gentemot elever, ledande frågor från läraren, elevers tidigare erfarenheter och bildandet av nya erfarenheter samt reflektion. Diskussionsdelen kopplar samman de sju områden och diskuteras generellt i förhållandena till ämnena matematik och slöjd. Diskussionsdelen är uppdelade i avsnitten före, under och efter som representerar var tidigare forskning är applicerbart i förhållande till problemlösnings- situationen.sv
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/2077/80102
dc.language.isoswesv
dc.setspec.uppsokFineArt
dc.subjectproblemlösning, problemlösningsförmågor, problemlösningsuppgiftersv
dc.titleAtt vara en klok problemlösaresv
dc.title.alternativeEn forskningsöversikt om hur elevers problemlösningsförmågor kan utvecklassv
dc.typeTextsv
dc.type.degreeStudent essay
dc.type.uppsokM2

Files

Original bundle

Now showing 1 - 1 of 1
No Thumbnail Available
Name:
Att vara en klok problemlösare.pdf
Size:
585.28 KB
Format:
Adobe Portable Document Format
Description:

License bundle

Now showing 1 - 1 of 1
No Thumbnail Available
Name:
license.txt
Size:
4.68 KB
Format:
Item-specific license agreed upon to submission
Description: