Överlämningspraktiken, en del av räknegarantin och skolorganisationens praktik-komplex
dc.contributor.author | Johansson, Emma | |
dc.contributor.author | Kanerva, Therése | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik | swe |
dc.date.accessioned | 2025-09-01T14:16:19Z | |
dc.date.available | 2025-09-01T14:16:19Z | |
dc.date.issued | 2025-09-01 | |
dc.description.abstract | Skolinspektionens slutrapport (2024) om införandet av räknegarantin, visar att de överlämningar som sker till årskurs 4 inte alltid har fokus på de utvärderade insatserna som genomförts. Det gör detta område intressant att undersöka utifrån vår framtida roll som speciallärare med inriktning mot matematik. Syftet med denna kvalitativa studie är att fördjupa förståelsen för hur överlämningspraktiken mellan årskurs F–3 och 4 tar form i skolans vardag. Fokus ligger särskilt på insatser för elever i matematiksvårigheter och på den specialpedagogiska delaktigheten i detta arbete. Studien baseras på intervjuer med lärare från fyra skolor. Analysen utgår från teorin om praktikarkitekturer (TPA) och belyser de villkor som möjliggör eller begränsar samproduktion i överlämningspraktiken. Resultatet visar att överlämningspraktiken inte är en isolerad händelse, utan en samproducerad praktik som formas i mötet mellan undervisning, dokumentation, ledning och specialpedagogik. Fyra tematiska praktikarkitekturer identifierades: dokumentationsarkitekturen, samverkansarkitekturen, bedömningsarkitekturen och tillgänglighetsarkitekturen. Dessa arkitekturer synliggör hur språkliga, materiella och sociala arrangemang påverkar möjligheten till kontinuitet i stödet för elever i matematiksvårigheter. Diskussionen lyfter särskilt ledningspraktikens centrala roll i att möjliggöra samverkan, skapa strukturer och fördela ansvar. Studien visar att speciallärare har potential att fungera som samordnande aktörer i skolans utbildningskomplex, men att detta kräver tydliga mandat, samarbete och förankring i skolans organisation. Studiens bidrag är att den ger ett begreppsligt och praktiskt ramverk för att förstå och utveckla skolans arbete med stödinsatser, övergångar och samproduktion. Resultaten är relaterbara för professionella i liknande skolkontexter och kan utgöra underlag för utvecklingsarbete i både praktik och utbildning. | sv |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/89476 | |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.subject | Matematik | sv |
dc.subject | Räknegarantin | sv |
dc.subject | Specialpedagogisk kompetens | sv |
dc.subject | Insatser | sv |
dc.subject | Överlämningspraktik | sv |
dc.subject | Skolorganisation | sv |
dc.title | Överlämningspraktiken, en del av räknegarantin och skolorganisationens praktik-komplex | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.type.degree | Student Essay | eng |
dc.type.uppsok | H1 |
Files
Original bundle
1 - 1 of 1
No Thumbnail Available
- Name:
- VT25_SPP601_EJ_TK.pdf
- Size:
- 1.51 MB
- Format:
- Adobe Portable Document Format
- Description:
- Student essay
License bundle
1 - 1 of 1
No Thumbnail Available
- Name:
- license.txt
- Size:
- 4.68 KB
- Format:
- Item-specific license agreed upon to submission
- Description: