Slöjdlärares upplevelser av det demokratiska uppdraget

Abstract

Studien har inspirerats av erfarenheter under verksamhetsförlagda undervisningsperioder där elever som öppet visar antidemokratiska åsikter och beteenden som homofobi och rasism uppmärksammats. Elevernas användning av kränkande ord och ageranden påverkar andra elever negativt och skapar behov av ett starkare fokus på skolans värdegrund och demokratiska uppdrag. Skolans uppdrag är inte bara att leverera fakta och kunskap, utan också att förmedla de demokratiska värden som vårt samhälle vilar på. Slöjd ses som ett praktiskt ämne vilket gör det intressant att undersöka hur slöjdlärare förmedlar och förankrar demokratiska värden enligt styrdokumenten. Genom en fenomenografisk ansats har fem slöjdlärare intervjuats om sina erfarenheter av värdegrundsarbetet. Resultaten visar att lärarnas upplevelser kan kategoriseras i tre huvudområden: relevans, komplexitet samt tids- och fokuskrävande natur. För det första anser lärarna att värdegrundsarbetet är relevant på grund av förekomsten av kränkningar i undervisningen och att samhället upplevs som normstyrt och splittrat, vilket påverkar elevernas interaktioner och behovet av att arbeta med värdegrunden. För det andra upplever lärarna värdegrundsarbetet som komplext. Det saknas enhetliga förhållningssätt och handlingsalternativ, vilket kräver att lärarna har uppdaterad kunskap och förmåga att hantera situations- och individspecifika utmaningar. Vidare visar resultatet att elever på olika skolor och med olika lärare får varierande utbildning i demokratiska värden, beroende på skolans och lärarens sätt att hantera värdegrundsfrågor. Slutligen är de åtgärdande metoderna tids- och fokuskrävande. Strategier som att stoppa, tillrättavisa, samtala och diskutera efter inträffade händelser tar tid från undervisningen och kan förskjuta fokus från ämnet slöjd. Studien visar också att skolans struktur för hantering av kränkningar påverkar den individuella lärarens arbetsbörda.