Näringsberäkningar med Artificiell Intelligens
No Thumbnail Available
Date
2024-09-17
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
Abstract
Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur väl ChatGPT näringsberäknar livsmedel och
måltider baserat på fotograferade bilder tagna med mobiltelefon, jämfört med vägda
och näringsberäknade måltider och livsmedel (Referens).
Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ valideringsstudie. Metoden baseras på att
jämföra näringsberäkningar genererade med hjälp av en referensmetod (DietistNet mm)
samt näringsberäkningar gjorda med bildanalys som utförts av ChatGPT 4. Under tre
dagar fotograferades tolv olika maträtter i olika storlekar. Nio av dessa tillagades från
grunden och tre av dem var färdigrätter. Dessutom fotograferades samtliga
komponenter som rätterna (exklusive färdigrätter) bestod av var för sig. Totalt
analyserades 16 olika livsmedel (komponenter); n=3 stärkelserika livsmedel (pasta, ris,
potatis), n=9 proteinrika livsmedel och n=4 portioner av olika grönsaker. Det totala
antalet bilder uppkom till 52 stycken. De tagna bilderna matades in i ChatGPT var för
sig tillsammans med en prompt där AI ombads att beräkna vikt, energi samt
näringsinnehåll i maten. Samtliga rätter näringsberäknades även i
kostberäkningsprogrammet DietistNet (Referens). För att kartlägga överensstämmelser
och avvikelser mellan mätmetoderna jämfördes ChatGPTs beräkning och den manuella
beräkningen med hjälp av fyra statistiska test.
Resultat: Det upptäcktes ett signifikant (p<0,001) måttligt till starkt samband mellan ChatGPT
och Referens vad gäller beräkning av vikt (g), energi- (kcal), kolhydrat- (g), protein-
(g) och fettinnehåll (g). Vidare upptäcktes inga signifikanta (p<0,05) genomsnittliga
skillnader mellan metoderna gällande tidigare nämnda variabler. Avvikelsen för
genomsnittlig absolut procentuell avvikelse var högst för proteininnehåll (87%) och
lägst för vikt (51%). Dessa höga värden påvisar förekomsten av större mätfel på
enskilda bilder. Gällande differensen i vikt (g), energi (kcal), kolhydrater (g), protein
(g) och fett (g) mellan Referens och ChatGPT, indikerar resultatet att mindre portioner
överskattas och större portioner underskattas. Något som i sin tur indikerar ett konstant
systematiskt fel.
Slutsats: Det mest betydelsefulla fyndet i denna studie är att bildanalys med hjälp av ChatGPT 4,
kan estimerade vikt samt innehåll av energi, kolhydrat, protein och fett i jämförelse
med vägda och näringsberäknade livsmedel och sammansatta måltider (Referens). Två
aspekter som är viktiga att tillägga är att ChatGPT 4 besitter tydliga brister vad gäller
noggrannhet i beräkningarna och att mätfelet kan variera stort mellan enskilda bilder.
Description
Kandidatuppsats 15 hp. Program: Hälsopromotionsprogrammet med inriktning mot Kostvetenskap. Huvudområde: Kostvetenskap. Termin: vt 2024. Handledare: Stefan Pettersson & Jonatan Fridolfsson. Examinator: Christina Berg
Keywords
Artificiell intelligens, Bildanalys, ChatGPT, Makronutrienter, Näringsberäkning, Portionsstorlek, Statistik analys