Vem styr världen egentligen? En experimentell enkätundersökning om gymnasieelevers syn på konspirationsteorier

Abstract

I dagens digitala samhälle ställs människor ständigt inför utmaningen att skilja mellan trovärdig och falsk information. Konspirationsteorier sprids och kan bidra till att skapa gemenskap mellan individer som delar samma föreställningar och misstro mot etablerade förklaringar. Forskning visar att konspirationstro kan underminera förtroendet för demokratiska institutioner och bidra till ökad polarisering i samhället. Skolan har därför en central roll i att utveckla elevers kritiska tänkande, vilket är avgörande för att de ska kunna navigera i ett informationsrikt samhälle. Denna experimentella enkätstudie undersöker hur en kort behandling i kritiskt tänkande kan påverka gymnasieelevers bedömning av trovärdigheten hos konspirationsteorier. Studien adresserar en forskningslucka, då tidigare forskning om konspirationstro främst fokuserat på vuxna eller yngre barn, medan kunskapen om gymnasieungdomars attityder kring området är begränsad. I studien deltog elever från två gymnasieskolor, vilka slumpmässigt delades in i en experimentgrupp som fick en kort behandling i kritiskt tänkande och en kontrollgrupp som inte fick denna behandling. Efter behandlingen besvarade samtliga deltagare en enkät där de självskattade hur trovärdiga de ansåg olika konspirationsteorier vara. Resultaten visar att elever i gymnasieskolan har relativt stor benägenhet att tänka konspiratoriskt, trots att experimentet i sig inte visade några signifikanta resultat. Det finns emellertid empiriska indikationer i studien som inte bör betraktas som obetydliga. Dessa resultat överensstämmer med tidigare forskning och kan bana väg för vidare studier inom området.