”Plötsligt händer det!” Arbetstillfredsställelse hos lärare som arbetar med elever med autism och utvecklingsstörning.

Abstract

Syfte: Vad upplever lärare som arbetar med elever med autism och utvecklingsstörning, ger dem arbetstillfredsställelse? Teori: Furnham (2005), Kaufmann och Kaufmann (2005) beskriver arbetstillfredsställelse som ett komplext begrepp. Åteg, Hedlund och Pontén (2004) menar att man måste använda sig av fler modeller när man försöker förstå fenomenet. Fler av modellerna som använts i undersökningen har gemensamt att man anser stöd och bekräftelse från kollegor som viktiga faktorer för upplevelsen av arbetstillfredsställelse. Ytterligare en faktor är möjlighet att utvecklas inom yrket. Lendahls och Runesson (1996) har i ett arbete undersökt om det finns gemensamma moment i undervisningen som gör att lärare lär sig av den och utvecklas i sitt arbete. De kom fram till att lärare som trivs med undervisning reflekterar över hur undervisningen ser ut. Lärarna lyfter sig från det uppenbara, ifrågasätter förgivettaganden och de försöker förstå hur eleven tänker och lär sig. Metod: Undersökningen är kvalitativ och genomfördes med hjälp av intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av tre lärare. Resultat: Det var först och främst undervisningen som gav lärarna arbetstillfredsställelse. Stöd och bekräftelse från ledning, kollegor och föräldrar var även viktiga faktorer. För att utveckla undervisningen diskuterade lärarna både med kollegor och rektor. De reflekterade över vad som hänt i klassrummet, hur de kunde förstå det, hur de trodde att eleverna uppfattade situationen och hur lärarna skulle kunna förändra undervisningen för att ge eleverna möjligheter att nå nya mål. Denna kreativa och utforskande process, som alltså skedde ihop med övrig personal, gav lärarna arbetstillfredsställelse. Resultatet överensstämmer med Lendahls och Runesson (1996) forskning om hur lärare kan lära sig av sin egen undervisning.