Svenska som andraspråk - undervisning för hållbar utveckling

Abstract

Denna licentiatuppsats undersöker hur svenska som andraspråk (SVA) kan bidra till att nå FN:s hållbarhetsmål 4 – “inkluderande och likvärdig utbildning för alla” – inom Agenda 2030. Mot UNESCO:s idé om reflekterande, ansvarstagande medborgare framhålls språkutveckling som avgörande för social inkludering och långsiktig hållbarhet. Fokus ligger på årskurs 4–6 och arbetet består av två delstudier samt en integrerande kappa. Delstudie I, som bygger på semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade lärare, visar på stora svårigheter att anpassa undervisningen till flerspråkiga och nyanlända elevers behov och säkerställa elevernas inkludering i skolans gemenskap, vilket ställer frågor om hur social hållbarhet kan främjas i praktiken. Delstudie II undersöker innehåll i fem SVAläromedel (2011–2022) och konstaterar att de i huvudsak fokuserar på ämnesspecifikt ordförråd och skriftliga, formorienterade språkfärdigheter snarare än funktionellt språkbruk. Få uppgifter uppmanar till muntlig interaktion eller kritisk reflektion. I kappan analyseras dessa resultat med utgångspunkt i Biestas utbildningsfunktioner (kvalificering, socialisation, subjektifiering) och Cummins’ Literacy Engagement Framework. Analysen belyser utmaningen att balansera utbildningsfunktionerna utan att kvalificeringen tar över, samtidigt som lärarnas adaptiva strategier – såsom anpassad undervisning och språkligt stöd, elevcentrerad undervisning och skapande av tillitsfulla relationer, användning av elevernas språkliga och kulturella erfarenheter som resurs i undervisningen samt fokus på språkutvecklingen – i samspel med läromedlens innehåll visar tydlig potential. Studien framhåller att undervisningen i svenska som andraspråk bör i större utsträckning utformas utifrån elevers sociala, kulturella och språkliga förutsättningar och understryker behovet av fler behöriga SVA-lärare samt reviderade läromedel för att ämnet ska kunna realisera sin fulla potential och därigenom bidra till att uppnå utbildningsmålet i Agenda 2030.

This licentiate thesis explores how Swedish as a Second Language (SSL) can help achieve Sustainable Development Goal 4— “inclusive and equitable quality education for all”—within the UN 2030 Agenda. Building on UNESCO’s call for reflective, responsible citizens, the study highlights language development as essential for social inclusion and long-term sustainability. Focusing on the underexplored middle-school years (Grades 4–6), it comprises two empirical sub-studies and an integrative kappa. Substudy I, based on semi-structured interviews with seven certified teachers, uncovers considerable challenges in providing professional language support: adapting instruction while ensuring full classroom participation proves difficult and raises questions about promoting social sustainability. Substudy II analyses five SSL textbooks (2011–2022), finding a strong emphasis on written, form-focused skills rather than functional language use, and scarce opportunities for oral interaction or critical inquiry. The kappa synthesizes these findings through Biesta’s educational functions (qualification, socialization, subjectification) and Cummins’s Literacy Engagement Framework, revealing the persistent struggle to balance these functions without allowing qualification to dominate, while teachers’ adaptive strategies—such as differentiated instruction and linguistic support, student-centred pedagogy and the cultivation of trustbased relationships, and the strategic use of students’ linguistic and cultural resources alongside textbook content—demonstrate clear potential. The study concludes that Swedish as a Second Language instruction should be increasingly informed by learners’ social, cultural, and linguistic contexts, and highlights the need for more certified SSL teachers and revised instructional materials to enable the subject to realize its full potential and thus contribute to achieving the education goal in the 2030 Agenda.