FRÅN POLITISKT BESLUT TILL SKOLANS VERKLIGHET En kvalitativ studie om lärares perspektiv på implementeringen av reformen Mer tid till lärande (2022)

Abstract

Reformen Mer tid till lärande (2022) lanserades som en lösning på skolans växande problem med ojämlikhet och sjunkande kunskapsresultat. Genom att införa extra studietid och utökad lovskola syftar reformen till att stärka skolans kompensatoriska uppdrag och öka gymnasiebehörigheten bland elever. Denna studie undersöker hur reformen har implementerats i praktiken från politiskt beslut till skolans verksamhet utifrån lärares perspektiv. Det görs genom kvalitativa samtalsintervjuer med åtta lärare vid tre kommunala grundskolor med varierande andel elever med gymnasiebehörighet. Med stöd i implementeringsteori, särskilt Lipskys begrepp om närbyråkrater analyseras vad som möjliggör och försvårar genomförandet. Studien kartlägger lärarnas olika reaktioner, tolkningar och strategier i mötet med reformens krav. Resultatet visar att reformen ofta inte når sin tänkta målgrupp då deltagandet är frivilligt och att lovskolan upplevs som sen, otillräcklig och ibland belastande. Samtidigt framträder positiva exempel där insatserna fungerar som stöd för motiverade elever under rätt organisatoriska förutsättningar. Det övergripande mönstret är dock att ansvaret i praktiken förskjuts till lärarna själva utan att de ges tydliga riktlinjer, tillräckliga resurser eller nödvändigt handlingsutrymme. Därmed riskerar reformen att bidra till det kompensatoriska gap den var avsedd att minska.