Sanning med modifikation? Förekomsten av och förklaringar till resultatjusteringar i kommuner

Abstract

Syfte: Studien syftar att undersöka huruvida resultatjustering förekommer bland svenska kommuner samt hur finansiell hållbarhet inom kommuner påverkar graden av resultatjustering. Med hjälp av offentliga data testas ett antal hypoteser relaterade till finansiell hållbarhet och deras påverkan på onormala periodiseringar som proxy för graden av resultatjustering. Teori: Studien använder sig av public choice teorin som referensram och kompletteras av tidigare forskning. Public choice teorin bygger på klassiska ekonomiska teorier och är anpassad för den offentliga sektorn. Grundantaganden är bland annat att människan är en rationell individ där nyttomaximering och självintresse är centrala teman. Metod: Studien antar en kvantitativ ansats och bygger på data från 289 av Sveriges kommuner för perioden 2000–2023. Statistikprogrammet Stata har använts för både bearbetning av data samt olika statistiska tester. För att undersöka de samband hypoteserna antar föreligga, genomförs ett antal tester. Test utav frekvensfördelningen av kommuners resultat, test av skillnader i medelvärden mellan grupper samt multivariata regressionsanalyser har genomförts. Resultat: Studien finner att flera av de samband som upptäckts i andra länder inom tidigare forskning överensstämmer med den kommunala sektorn i Sverige. Kommuner tycks ägna sig åt resultatjustering för att redovisa små positiva resultat. En betydande skillnad gentemot tidigare forskning är att desto bättre rustad kommuners kortsiktiga betalningsförmåga är, desto högre grad av resultatjustering förekommer. Studien finner därutöver att de studerade sambanden delvis håller även på lång sikt.