Särskoleinskrivna elever i grundskolans matematikundervisning - En etnografiinspirerad studie på tre olika högstadieskolor

dc.contributor.authorLarsson, Ann-Charlotte
dc.contributor.authorPedersen, Pernilla
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikswe
dc.date.accessioned2015-11-10T16:09:55Z
dc.date.available2015-11-10T16:09:55Z
dc.date.issued2015-11-10
dc.description.abstractVi har valt att skriva om integrering av särskoleelever i vanlig grundskola och tittat speciellt på hur detta går till i matematikundervisningen. Allt fler särskoleelever läser integrerat i vanlig grundskola och problemet är att alla lärare inte har utbildning eller kompetens för att arbeta med dessa elever. Frågan var om de särskoleinskrivna eleverna, vilka läser i vanlig grundskoleklass, får den matematikundervisning de har rätt till? Syftet med denna undersökning var därför att i tre högstadieskolor undersöka hur undervisningen i matematik bedrevs för elever som läser enligt särskolans kursplan men är integrerade i vanlig grundskoleklass. Den forskningsansats som vi har till grund för undersökningen är ett sociokulturellt perspektiv. Det sociokulturella perspektivet använder vi för att man inom detta perspektiv anser att lärande sker i kommunikation med andra människor. Allt lärande är situerat och påverkas av sammanhang och kontext. Inom det sociokulturella perspektivet är mediering ett viktigt begrepp, vilket syftar till den förtolkning som görs av all den kunskap vi tillägnar oss. Både fysiska och intellektuella språkliga redskap medierar kunskap åt oss. De fysiska redskapen benämns artefakter inom det sociokulturella perspektivet. Ett annat begrepp som frekvent förekommer inom perspektivet är den proximala utvecklingszonen. Det är området mellan det som eleven klarar av att göra på egen hand och det som eleven klarar av att prestera tillsammans med en lärare eller någon mer kompetent på området. Arbetar man inom detta område sker en kunskapsutveckling. Själva undersökningen är etnografiinspirerad och kvalitativa undersökningsmetoder har använts för datainsamlingen. I detta fall klassrumsobservationer kompletterade med både semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer. Tolv klassrumsobservationer hos sex olika lärare har genomförts. I direkt anslutning till den första observationen hos varje lärare har en semistrukturerad intervju gjorts och efter det andra observationstillfället en ostrukturerad intervju. De främsta resultaten av undersökningen är att många av särskoleeleverna, som läser integrerat i grundskolan, inte får den matematikundervisning de har rätt till. Det finns stora brister i hur ledningen inom skolorna stöttar arbetet med de särskoleinskrivna eleverna och det är också stora skillnader mellan hur skolorna organiserar matematikundervisningen för dessa elever. Också mellan de olika lärarna inom samma skola finns det stora variationer i hur arbetet bedrivs.sv
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/41029
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesMagisteruppsatssv
dc.relation.ispartofseriesVT15 IPS12 SLP600sv
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.titleSärskoleinskrivna elever i grundskolans matematikundervisning - En etnografiinspirerad studie på tre olika högstadieskolorsv
dc.typeTexteng
dc.type.degreeStudent Essayeng
dc.type.uppsokH1

Files

Original bundle

Now showing 1 - 1 of 1
No Thumbnail Available
Name:
gupea_2077_41029_1.pdf
Size:
270.68 KB
Format:
Adobe Portable Document Format
Description:

License bundle

Now showing 1 - 1 of 1
No Thumbnail Available
Name:
license.txt
Size:
4.68 KB
Format:
Item-specific license agreed upon to submission
Description: