Elitbasketspelares återhämtningskostvanor – en jämförelse mellan föreställningar och beteende

Abstract

Forskningen visar på att elitidrottare inte får i sig tillräckligt med energi och därmed utsätter sig själva för ökad hälsorisk och risk för minskad prestationsförmåga under både träning och tävling. Vi har valt att undersöka en del av detta genom att kartlägga elitbasketspelares återhämtningsvanor. Såväl beteende genom intag av kolhydrater, fett, protein och vätska inom två timmar efter avslutad fysisk aktivitet som föreställningarna kring återhämtningsmålet har undersökts och analyserats. Studien är gjord på ett elitherrbasketlag i Västra Götalandsregionen med totalt nio deltagande spelare. Den är delvis kvantitativ och delvis kvalitativ, triangulering förekommer för att jämföra sambandet mellan beteende och föreställningarna. Beteendet kartlades med hjälp av en matdagbok där spelarna fick skriva ner allt de åt under 4 dagar. Matdagboken följdes upp med kvalitativa intervjuer på samtliga spelare samt uträkningar för att kontrollera varje spelares näringsmässiga återhämtningsbehov. Resultatet visar på att spelarna sällan uppfyller de rekommendationer som finns för återhämtning. Detta med undantag av proteinbehovet som till största delen uppfylldes. Föreställningarna varierade men framför allt visade de på att spelarna är medvetna om vikten av återhämtningsmål men också på bristande kunskap vad ett sådant bör innehålla. För att förbättra spelarnas återhämtningsvanor anser vi att kunskapsutveckling är den viktigaste faktorn. Analysen tyder på att om spelarna har djupare kunskap om näringsämnena färgar det av sig på beteendet.