Psykosociala följder av säkerhetsutbildningar - En studie av hur butikspersonal uppfattar säkerhetsutbildningars betydelse för den psykosociala arbetsmiljön

Abstract

I och med en påvisad rånstatistik som ökat under de senaste åren blir pressen på butiker större att skapa säkrare arbetsförhållanden för anställda. Detta görs bland annat genom utbildningar. Syftet med denna studie är att belysa i vilken mån säkerhetsutbildningar riskerar att få oönskade bieffekter i form av psykisk ohälsa till följd av den ökade riskmedvetenheten som utbildningen leder till. Denna studie belyser hur butikspersonal uppfattar säkerhetsutbildningens betydelse för den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna förklara detta använde jag mig av olika modeller inom psykosocial arbetsmiljö såsom Hertzbergs motivationsfaktorer samt hygienfaktorer och krav, kontroll – stödmodellen. Jag använde mig även av teorier kring oro & ångest och trygghet vilket även blev två centrala begrepp i studien.

Metod: Studien är kvalitativ och metoden som valts inom den är intervjuer. Det ställdes några få öppna frågor till 5 stycken respondenter som alla arbetar inom samma företag men i olika butiker. Materialet samlades in genom fältanteckningar då det var ett krav från respondenterna att intervjuerna skulle ske i butiksmiljön.

Resultat: Studien fann att säkerhetsutbildningen butikspersonalen hade gjort upplevdes som irrelevant. Utbildningen sågs enligt butiksmedarbetarna mer som en ögonöppnare för säkerhet och att det är någonting som skall medföra att butiken själva börjar arbeta med säkerhetsfrågor. Istället ifrågasätts ledningens agerande i detta, då de fortfarande inte har börjat arbeta med säkerhetsfrågor utan har istället ett tänk om att ”man lär sig av sina misstag”, vilket oroar medarbetarna eftersom att det är deras hälsa som står på spel.