Kritiska eller lydiga medborgare? En jämförande studie om utbildningskonception inom ämnesdidaktik i samhällskunskap och historia

Abstract

Den här uppsatsen har undersökt vilken utbildningskonception som råder på den ämnesdidaktiska undervisningen i samhällskunskap och historia på Göteborgs universitet. Det är en viktig fråga eftersom olika utbildningskonceptioner har olika utbildningssyften och svarar upp mot skolans tudelade uppdrag i varierande grad. Skolans tudelade uppdrag innebär i det här fallet att förmedla kunskaper och värden samt utveckla ett kritiskt förhållningssätt. Detta är en central del av den svenska läroplanen så det är av största vikt att ha en förståelse för vilken utbildningskonception det är som råder i olika utbildningssammanhang. För att förstå sig på begreppet utbildningskonception ramades begreppet in av olika perspektiv på utbildning och vilka effekter det har på samhället. Undersökningen genomfördes med kvalitativ metod och en jämförande forskningsdesign. Den kvalitativa metoden bestod av en textanalys där undervisningsinnehåll på läroplattformen Canvas granskades med hjälp av ett analysschema med idealtyper. Ett tydligt resultat som visade sig var att det fanns en skillnad mellan hur den ämnesdidaktiska undervisningen var upplagd i samhällskunskap och historia sett till utbildningskonception. Samhällskunskapens ämnesdidaktik hade ett större fokus på en demokratisk utbildningskonception och att utveckla någon form av kritiskt förhållningssätt hos lärarstudenterna där undervisningsinnehållet var öppet för tolkning i hur teorier skulle omsättas i praktiken. I historians ämnesdidaktik låg tonvikten i en vetenskapligt rationell utbildningskonception som snarare innebär en förmedling av kunskaper och värden som sedan kan appliceras i sin yrkesgärning. Undervisningsinnehållet var där mer precist förklarat och direkt kopplat till konkreta undervisningssituationer. En konsekvens av detta som diskuteras är hur dessa olika framtoningar påverkar elevernas demokratiska förhållningssätt. För att utveckla ett sådant förhållningssätt krävs att läraren har den förmågan vilket samhällskunskapens ämnesdidaktiska upplägg på ett bättre sätt banar väg för utifrån den demokratiska utbildningskonception som råder där.