Speciallärares uppfattningar av samverkan med lärare för att stödja elever med språkstörning. En kvalitativ intervjustudie med tio speciallärare verksamma i den svenska grundskolan årskurs F-6

Abstract

Elever med språkstörning har svårare att ta till sig undervisningen och uppnå målen i skolan. Forskning visar att en fungerande samverkan mellan lärare och speciallärare är en viktig faktor för att tillgodose behoven hos elever med särskilda behov. Det tycks finnas lite forskning som belyser speciallärares samverkan med lärare för att stödja elever med språkstörning. Syftet med studien är därför att belysa speciallärares uppfattningar av samverkan med lärare för att stödja elever med språkstörning på bästa sätt. För att få syn på speciallärarnas uppfattningar har följande forskningsfrågor besvarats; Vilka uppfattningar har speciallärare av sin samverkan med lärare för att identifiera elever med språkstörning? Vilka uppfattningar har speciallärare av sin samverkan med lärare kring planering av undervisning, anpassningar och särskilt stöd för elever med språkstörning? Vilka möjligheter och hinder uppfattar speciallärare finns i sin samverkan med lärare kring elever med språkstörning? Hur önskar speciallärare att utveckla sin samverkan kring elever med språkstörning? Studien är en kvalitativ intervjustudie med fenomenografi, organisations- och systemperspektivet, det relationella perspektivet och individperspektivet som teoretiska utgångspunkter. Studien antar en fenomenografisk forskningsansats med tio semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Empirin har analyserats med stöd av Ingermans (2021) fenomenografiska analysmetod. Studiens resultat visar att speciallärarna uppfattar att det finns en nära samverkan kring identifiering, anpassningar och särskilt stöd kring elever med språkstörning. Samverkan sker genom kartläggning och analys av elevernas kunskaper samt i samtal kring lämpliga anpassningar och särskilt stöd som kan stödja elever på bästa sätt. Ytterligare en slutsats är att samtliga processer för samverkan är beroende av organisatoriska ramar som möjliggör samverkan i praktiken, vilket gör att det råder olika förutsättningar på skolorna hur samverkan är möjlig. Speciallärarna i den här studien uppfattar att det finns brister i samverkan vid planering av undervisning, som till stor del påverkas av organisatoriska strukturer och ramar.