DE DISKURSIVA MELLANRUMMEN En strukturerad forskningsöversikt om lärares diskurser kring migrantbarn & praxis kring inkludering och integration

Abstract

Syftet med denna strukturerade forskningsöversikt är att sammanställa och analysera forskning om lärares diskurser gällande barn med flykting och/eller migrationsbakgrund. Detta med särskilt fokus på förskola och skola och praktiker rörande integration och inkludering. Frågeställningarna i fokus är således; 1) Vilka diskurser hos lärare/pedagoger identifieras gällande barn med flykting och/eller migrationsbakgrund? 2) Hur påverkar dessa diskurser den praktik som blir till gällande inkludering och integration i förskola och skola? Denna studie har som metod att göra en systematiskt inspirerad strukturerad litteraturöversikt, där målet är att få svar på forskningsfrågor i relation till den forskning som finns publicerad sen tidigare. Genom en tematisk analysmetod kodas och sorteras materialet i de teman som uppkommer i datan. Resultaten som uppkommer i studien är att 1) Lärares diskurser är antingen positiva kring migrantbarnet, som man menar bidrar och berikar. Eller mer negativa, där lärares diskurser visar på barnet som i saknad av, i behov av, bristande och som ”gäst”. 2) Lärares praktik, förefalls till stor del bero på diskursernas karaktär och tycks forma den praktik som blir till gällande inkludering och integration. Där pedagoger ser barnen som bidragande/berikande- tycks en mer omfattande praktik av inkludering och integration ta plats. Och där pedagoger ser barnen som bristande, i saknad av, i behov av, som gäst – tycks en lägre grad av praktik kring inkludering och integration ta plats och snarare en assimilation. Dessutom visades en andel lärares diskurser som motsägelsefulla. Där barn sågs som samtidigt bidragande och bristande, eller som berikande men i behov. Reflektioner görs slutligen om hur det förefaller sig gömmas diskurser i, eller i mellanrummet mellan de motstridande diskurserna.