En kvantitativ analys av skador på svenska orienteringsgymnasium.

Abstract

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka skador hos orienterare på orienteringsgymnasium för att identifiera vilka skador som är vanligast, hur ofta och var de uppkommer samt under vilken månad flest skador inträffar. Vidare syftar uppsatsen till att utvärdera eventuella köns- och åldersskillnader samt att undersöka hur många skador som uppkommer i relation till träningsmängd. Metod: Studien genomfördes genom en kvantitativ enkätundersökning med en tvärsnittsstudie för att undersöka skador bland elever på svenska orienteringsgymnasier. Det är en retrospektiv studie där data samlades in från föregående år (2023). Bekvämlighetsurval användes för att rekrytera 144 elever (77 män och 67 kvinnor) i åldern 16–19 år från fem orienteringsgymnasium samt 12 tränare från dessa skolor. Analyser utfördes med statistikprogrammet SPSS. Resultat: Fotledsstukningar framträdde som den vanligaste akuta skadan, medan benhinneinflammation var den mest rapporterade överbelastningsskadan. Av alla rapporterade skador var 91,7 % lokaliserade till nedre extremiteten. Där de tre vanligaste skadelokalisationerna var: Fotled och fot (26 %), underben (25 %) samt knä (24 %). Resultaten påvisade en högre förekomst av överbelastningsskador (51,89 %) jämfört med akuta skador (34,85 %), med en genomsnittlig skadefrekvens på 1,22 skador per elev under 2023. Den rapporterade skadeincidensen per 1000 timmar träningsvolym på de inkluderade orienteringsgymnasierna är 3,33 +- 7,20 skador. Det rapporterades i genomsnitt 33,6 dagar då deltagarna var borta från löpning under 2023 på grund av skada. Under grundträningsperioden uppkom i snitt 3,5 akuta skador och 12,75 överbelastningsskador och under tävlingssäsongen uppkom i snitt 5,25 akuta skador och 8,13 överbelastningsskador. Flest antal skade uppkomster rapporterades i december (n=21). Under grundträningsperioden uppkom totalt i snitt 16,25 skador och under tävlingssäsongen uppkom i snitt 13,38 skador. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad i skadefrekvens mellan olika årskurser, kön eller mellan RIG och NIU, även om vissa trender observerades. Tränarnas uppfattningar om skador stämde inte alltid överens med de faktiska resultaten.. Slutsats: Resultatet i denna studie bidrar till att öka förståelsen för skador på svenska orienteringsgymnasium.Vidare forskning behövs för att bättre förstå skaderiskerna och utveckla anpassade strategier för skadeprevention på orienteringsgymnasium.